Niklas Laninge #256
Avvägningar för beteendedesigners. Verktygen proffsen använder. Går det att flytta tillbaka tillverkningen till USA? Nja... Betala efter beteende – en försäkringshit!
Godmorgon!
Vågar man tro att våren är här? Inom mig känns det så, men det kan också bero på att jag gjort så mycket skoj i veckan. Hoppas detsamma gäller dig!
Till dig som läser nyhetsbrevet för första gången: varje vecka skriver jag om intressanta saker jag stött på i veckan. Det blir mycket om betenedeförändring, psykologisk forskning men också en del om teknik och AI. Kul att du är med på resan!
Dagens meny:
Åsikt: Beteendedesign: enkelt eller informativt?
Kunskap: Vad använder proffsen för appar?
Kunskap: Hur svårt är det att skapa en produkt som är helt gjord i USA?
Inspiration: Paydrive – betala efter beteendet
Innan du hugger in på dagens meny vill jag slå ett slag för tre webbinarier som jag är väldigt stolt över att ha fått till. Hoppas du vill delta i något av dem!
8/4 pratar jag om ungdomar och privatekonomiska utmaningar med Emma Hedman på Ung Privatekonomi. Perfekt för dig som har barn som är på väg att “flyga ur boet”. Läs mer här.
14/4 pratar jag med beroendeforskaren Anders Nilsson om ett begrepp jag hör mer och mer om: aktieberoende. Många unga (oftast män) tar extrema risker för att bli rika, ibland nästan tvångsmässigt. Läs mer här.
25/4 pratar jag med psykologen Katarina Blom (känd från svensk och amerikansk TV!) om lycka, pengar och om de har något med varandra att göra. Läs mer här.
Beteendedesign: enkelt eller informativt?
Nyligen gick jag igenom mina anteckningar i från boken Elements of choice, en klassisk bok om beslutsfattande.
I boken lyfter författaren upp den avvägning som man som designer måste göra när man skapar ett gränssnitt, som en app eller sajt. Han (Eric J. Johnson) menar nämligen att det finns en motsättning mellan det han kallar för accuracy och fluency. På svenska kan man väl säga noggrannhet och flyt.
Johnson menar nämligen att det är väldigt svårt att skapa en tjänst med bra flyt som i att den är lätt att använda men som också är omöjlig att missförstå (noggrannhet). Flyt skapas nämligen av minimalism, som i få steg, inga informationsrutor och förklaringar medan noggrannhet främjas av just sådant.
Låt mig illustrera med ett exempel.
Den som anmäler vab i Försäkringskassans app ombeds ange sin årsinkomst. Det är viktig att användaren är noggrann och anger rätt belopp. Historiskt har många slarvat eller skrivit fel belopp, sannolikt för att man sällan tänker på sin lön på årsbasis. Nu har Försäkringskassan lagt till en liten informationsruta vid fältet för årsinkomst som säger “ta din månadslön och multiplicera med 12".
Appen hjälper således användaren bli lite mer noggrann, men flytet i appen blev just lite sämre.
Vad använder proffsen för appar?
Lenny’s newsletter har snart en miljon prenumeranter (varav ca 500 av dessa kommit via mitt nyhetsbrev). Är du inte en prenumerant kan man säga att Lenny skriver ett nyhetsbrev om design och produktutveckling, och det är således designers och produktutvecklare som läser hans nyhetsbrev.
Varje år gör han en undersökning på temat What’s in your stack?, det vill säga vilka appar och digitala verktyg använder läsarna i sitt arbete me att utveckla appar och digitala gränssnitt. De som svarar på den här typen av enkäter är verkligen vad man kallar för early adopters, de som använder den typen av tjänster nu som vi andra kommer använda om några år. Därför är deras svar intressanta.
Några saker som fastnade hos mig:
ChatGPT är det AI-verktyg som dominerar sin kategori: 90 procent av respondenterna använder den.
Kommunikationsverktyget Slack är fortfarande populärt trots konkurrens från Teams som ju på många sätt är “gratis” eftersom det kommer på köpet. Faktum är att Teams är det verktyg som flest önskar att de fick byta ut mot Slack.
Powerpoint har fått konkurrens från Figma Slides och Canva, som gått om Apples Keynote i popularitet.
Läs gärna hela inlägget för fler insikter.
Hur svårt är det att skapa en produkt som är helt gjord i USA?
Jättesvårt har det visa sig.
I tider av Trump, tullar och tariffer är det lätt att glömma bort varför gänget i Vitahuset håller på som de gör, och varför de har en så stor del av befolkningen som påhejare.
Man behöver inte vara amerikan i "rostbältet" för att förstå att det hänt något dramatiskt i alla de samhällen där majoriteten av arbetstillfällena var inom den tillverkande industrin. Offshoring, Kina och så vidare. Ja vi har sett siffrorna och hört historien förut, men har man verkligen känt vad utvecklingen innebär i praktiken?
I podden Search engine bryter en journalist ner en väldigt stor historia till något litet och engagerande. I avsnittet The puzzle of the All-American BBQ Scrubber kan vi höra om en amerikansk entreprenörs försök att tillverka en grill-skrubbare helt i USA, vilket ska visa sig vara svårare och dyrare än han trott.
Exempelvis fanns det bara en enda tillverkare i hela landet som kan skapa den form som behövs till skrubben. Själva gjutningen kan ske i USA, men att skapa formen var nästan omöjligt.
Eller det faktum att de muttrar som skrubben behöver kostar tre gånger så mycket om de ska vara gjorda i USA istället för i Kina.
Har du inga planer denna söndag tycker jag verkligen att du ska lyssna på avsnittet, jag skrattade en del och lärde mig en hel del.
Paydrive – betala efter beteendet
För några veckor sedan skrev jag om det svenska försäkringsbolaget Paydrive, en försäkring där du betalar utifrån hur du beter dig. Företagets mjukvara kartlägger både hur långt kunden kör men också hur kunden kör.
Självklart betalar den som kör mycket mer för försäkring, men många överskattar hur mycket de kör per månad. I ett samtal med företagets VD fick jag också lära mig att beteendet “kraftiga inbromsningar” har en stor effekt på försäkringskostnaden. Att regelbundet behöva göra kraftiga inbromsningar är tydligen en bra indikator på någon som kör osäkert (som att ligga för nära bilen framför). Genom att bestraffa beteendet ekonomiskt ger Paydrive sina kunder ett incitament för att förändra sig, vilket många tydligen gör.
Tack för att du läst hela vägen hit! Svara gärna på nyhetsbrevet om du har frågor som jag borde svara på i kommande nyhetsbrev.