Niklas Laninges nyhetsbrev #158
Nytt år, ny plattform för nyhetsbrevet.
Hej och välkommen till ännu en söndag med mitt veckovisa nyhetsbrev!
Det har ju skett en del tekniska förändringar kring nyhetsbrevet varpå vi först måste avhandla lite praktiska saker.
En sådan är att jag testar att läsa in nyhetsbrevet då Substack har en smidig funktion för detta. Jag gör det ganska enkelt för mig så här i början, främst för att testa hur ni läsare uppfattar inläsningen så ge gärna feedback till mig ifall inläsningen adderade något till din upplevelse.
Här har du dagens meny:
Praktiskt: Ny plattform för nyhetsbrevet
Kunskap: Resultat från nyhetsbrevets alldeles egna barriäranalys, och vad en sådan säger om beteendet jag vill påverka
Kunskap: Hur skärmar påverkar barns lek
Inspiration: Tibber säsongsanpassar sin app-ikon
Läst under julen
Tips: Tre tips beteendenördar inte får missa (bl a ett webbinarium)
Ny plattform för nyhetsbrevet
Som bekant så har jag tvingats byta plattform för nyhetsbrevet. Från det Twitterägda Revue till den mer etablerade tjänsten Substack.
Som prenumerant lär du inte uppleva så stor skillnad, men ett par saker är värda att nämna:
Öka sannolikheten att mina mejl kommer fram genom att dra nyhetsbrevet till din primära inbox (gäller er Gmail-användare), lägga till laninge@substack.com som kontakt och klicka på länkarna i mejlet, svara på mejlet eller kommentera.
Substack gör det lätt gör mig att läsa in nyhetsbrevet. Jag testar några gånger, ogillas det så slutar jag bums.
Substack har en fin funktion för kommentarer och gilla-markeringar. Använd gärna dessa när andan faller på.
Äntligen finns det ett sökbart arkiv med alla nyhetsbreven jag skickat så här långt!
Resultat från nyhetsbrevets egna barriäranalys
Känner du till termen dogfood eller “att dogfooda”? I korthet så innebär det att den som exempelvis utvecklar en tjänst eller produkt också använder den. Begreppet kommer från uttrycket eat your own dogfood, typ ät det du säljer.
Världens mest extrema “dogfoodare” måste vara Airbnbs VD Brian Chesky som inte bara bor större delen av året i boenden bokade via just Airbnb – han hyr också regelbundet ut ett rum i sitt hus via Airbnb. OBS! varje gång han öppnar upp för en sådan bokning tar datumen slut på sekunder och alla gäster måste genomgå en rigorös säkerhetsscreening (Chesky är trots allt god för 8 miljarder dollar).
I ett försök att leva som jag lär så använde jag en av våra (som i Nordic Behaviour Group) verktyg för att förstå mer av de hinder som ni läsare upplever kring ett av nyhetsbrevets viktigaste beteenden: att man som prenumerant tipsar andra om det.
Jag ska strax gå igenom resultaten, men först lite bakgrund.
Varför en enkät som undersöker hinder?
Enkäten utgår från den så kallade COM-B modellen, en modell som ofta nämns här i nyhetsbrevet. I all korhet kan man säga att en analys utifrån COM-B visar vilka barriärer målgruppen upplever kopplat till ett specifikt beteenden (B) utifrån dennes förmåga (Capability), möjligheter (Opportunity) och vilja att utföra beteendet (Motivation).
Enkäten jag lät er läsare svara på bygger på en validerad enkät framtagen för att just använda COM-B på ett mer skalbart sätt. I vanliga fall görs sådana här analyser genom en mängd semistrukturerade intervjuer.
Att fokusera på hinder kan låta lite hårt, men det är just denna inramning som visat sig vara det bästa sättet att få fram tillförlitliga svar, även om vissa reagerar på ordvalet hinder.
Det främsta syftet med den här typen av studier är förstås att få reda på vad man kan göra för att fler i ens målgrupp ska utföra det målbeteende man satt upp. I mitt fall alltså att dela nyhetsbrevet med andra.
Resultat – varför delas inte nyhetsbrevet mer?
146 personer valde att svara på enkäten (stort tack till er). Av dessa så uppgav 112 att det någon gång tipsat andra om nyhetsbrevet (tack igen), vanligast var att göra så genom att berätta om nyhetsbrevet personligen. Näst vanligaste var att vidarebefordra ett nyhetsbrev.
När det kommer till hinder så kan jag konstatera att det i princip inte finns några upplevda hinder inom de domäner som vi i branschen kallar för motivation och förståelse. Kort sagt: ni läsare vill gärna att nyhetsbrevet växer, ni vill tipsa andra och ni har full koll på hur man delar ett nyhetsbrev. Skönt!
De fanns domäner där ni läsare faktiskt upplever en del hinder kring att dela. Det vanligaste hindret var det vi kallar för brist på uppmärksamhet. Många delningar och tips uteblir alltså för att det glöms bort och för att ni läsare har annat på er att göra-lista. Några exempel på hur detta hinder uttrycks:
“Om nyhetsbrevet kommer en söndag när jag har mycket annat så blir det inte alltid läst. Halkar ner i mailkorgen”
“Får brevet en söndag. Kan tipsa kollegor först på måndagen. Då har jag ofta glömt bort”
“Mycket som ska fixas med på måndag morgon.”
Därefter är det hinder inom domänen sociala omgivning som gör det svårt för läsare att dela nyhetsbrevet. Precis som för alla domäner har jag fått in mängder av fritextsvar där läsare ger detaljerad beskrivning av hindret de upplever. Gällande just det sociala så är det tydligt att det största hindret är omgivningens ointresse, risken att man upplevs som tjatig och irrelevant samt avsaknad av "“delningskultur” på arbetsplatsen som stoppar beteendet. Några exempel:
“Jag delar gärna med mig MEN oftast får jag inte ngn feedback utan misstänker att mottagaren tolkar det som att jag tycker att denne saknar kunskap/insikter och behöver ‘skrivas på näsan’, som att jag som avsändare vet mer och vill visa det.”
“De flesta man talar med jobbar ner sina listor av brev och notiser i allt från Bauhaus och Ica och mer. Att be någon lägga till ett brev måste motiveras med ett syfte och vinning av något. Svar man får är ‘aaa ska kolla på det sen’”
“Främst viljan att inte överlasta andra. Skickar inte på slentrian, utan då om/när jag vet att det innehåller något särskilt av värde för mottagaren.”
Som sagt, många välformulerade anledningar, men som nog alla hade kunnat sägas på det sätt som en av respondenterna valde att uttrycka det:
“Det är cringe!! Jättecringe!”
Hinder inom domänen situationen var förvisso ett hinder om än det minsta, men här var det också störst spridning på vad man uppgav som hinder. Här är några av de 97 exemplen som kom in:
“Allmän översvämning i kalender - mycket att göra.”
“Får det till min privata adress och det gör det mer krångligt att VBa till kollegor.”
“Läser på söndagen men vill inte skicka till kollegor på helgen”
“En länk att dela på Slack/LinkedIn hade jag kunnat ta emot och bara snabbt dela”
“Det är flera delar i det. Jag är ganska ensam på min post att jobba med webbstrategier, marknadsföring och kommunikation så jag har inte så många att dela med. Inte mer än att man tar upp vissa intressanta saker i rätt sammanhang, till exempel i en gruppdiskussion eller liknande. Jag läser också alltid dina nyhetsbrev på måndagar, då som inkorgen är proppfull med andra mejl och "herre-jisses-panik-grejer" att ta itu med fort. Så det händer ofta att jag behöver läsa nyhetsbrevet en annan dag, alternativt stressläsa på morgonen så det blir gjort. Därför blir det sällan att man tar sig tiden att ta det ett steg längre och dela nyhetsbrevet.”
Hur agerar man på resultatet?
Insikter som nyss nämnda fyller som bekant bara en funktion om man agerar på dem. Nu var det ju lyckligtvis så att motivation och kunskap redan var på plats.
Däremot så kan det bli svårt att adressera de hinder ni läsare upplever när det kommer till det sociala och det uppmärksamhetsmässiga. Det är redan lätt att dela men jag är ödmjuk inför det faktum att det både är cringe och svårt att tipsa om läsning som inte känns som handen i handsken för mottagaren.
En tanke jag får är att bli lite mer lyhörd inför vad ni vill läsa om. Kanske är det egentligen detta beteendet jag bör försöka öka? Alltså att ni tipsar mig om ämnen och ställer frågor ni vill ha svar på via nyhetsbrevet?
Med det sagt så kommer jag ändå att sätta mig ner med min kollega Erik och ta fram beteendeförändringstekniker som har visat sig effektiva mot den typ av hinder enkäten visade.
Förvänta dig inga radikala förändringar, jag vägrar exempelvis att överge söndagarna.
Anlita oss för en egen enkätstudie?
Blev du nyfiken på enkäten och hur vi använder den som en del av våra projekt eller som fristående kunskapsinsamling? Svara gärna på dagens nyhetsbrev så kan vi hitta en tid där jag och min kollega Erik kan berätta mer om enkäten och gå igenom några case.
Hur skärmar påverkar barns lek
Våra branschkollegor på ideas42 (en global beteendeinsiktsbyrå med fokus på välgörenhet) släppte nyligen rapporten Using behavioural economics to create playable cities.
I den sammanfattar man kort vilka typer av insatser som krävs i en stad för att rörelse och utomhus lek ska öka bland stadens barn. En sådan är att det är bättre med många små parker än ett par stora. Få föräldrar, speciellt i socioekonomiskt svaga områden, har tid att ta sina barn till lekplatser som ligger en bit från hemmet. Att ha en lekpark runt hörnet är således ett effektivt sätt att få in rörelse som en naturlig del av barnets vardag, snarare än att ett besök till lekparken ska ses som ett special event.
Jag fastnade specifikt för en del av rapporten som berör skärmar och deras effekt på barns lekande. Här är några punkter som alla borde känna till:
Barn spenderar väldigt mycket tid framför skärmar. Uppskattningar som nämns är ett snitt på två timmar per dag för barn 0-8 år och upp till 5,5 timmar om dagen för barn 8-10 år.
Skärm och spelande konkurrerar ofta ut mer aktivt lekande, förvisso föga förvånande då tröskeln till skärmen är avsevärt lägre än den till parken.
När det gäller inomhus lek och stillasittande så är det svårare för föräldrar att lägga märke till exakt hur mycket tid ens barn spenderar framför skärmen, detsamma gäller för den som sitter och tittar på något. Tid och rum försvinner lätt.
Hemmen som observerades i studien var fulla av triggers för skärmtid, från Ipads som ligger framme till apparater som står på “i bakgrunden”. Triggers för utomhuslek fanns i princip inte.
Organisationen American Academy of Pediatrics rekommenderar att barn och tonåringar högst spenderar 1-2 timmar per dag på underhållning/skärmtid och att barn under två helt avstår skärmtid.
Tibber säsongsanpassar sin app-ikon
Som för många så har Tibber blivit en av de appar jag använder mest nu för tiden. Jag tycker att detta elbolag lyckas med nästan allt just nu, givetvis lättare med tanke på tiden vi lever i.
Då gänget på Tibber lär ha fullt upp just nu så uppskattar jag verkligen att man tar sig tid och värnar om detaljerna. Jag syftar alltså på den vinterskrud som deras app-ikon fått.
Läst under ledigheten
Att inte ha ett veckovist nyhetsbrev att tänka på under julledigheten gjorde gått för min läsning. Det blev fyra mycket läsvärda böcker som konsumerades. Här kommer en snabb recension av dem:
Megathreats av Nouriel Roubini: Välciterad nationalekonom målar upp tio megahot som mänskligheten står inför. Viktig men mörk läsning.
Free av Lea Ypi: En självbiografi om att växa upp i Albanien när kommunismen föll. Ett måste för den som inte kan något om Albanien.
Stargate av Ingvild Rishøi: En modern julklassiker om två systrar som lever med en alkoholiserad pappa. Ett väldigt fint syskonporträtt.
Mitt ibland oss av Evin Cetin: Djupintervjuer med de unga män och kvinnor som spelar huvudrollen i gängkriget och businessen som möjliggör det hele – narkotikan.
Tre tips beteendenördar inte bör missa
Till sist, lite skamlös promotion, men följande vill du inte missa!
I februari kör vi igång med vår väldigt ambitiösa utbildning inom beteendedesign. Utbildningen ges tillsammans med vännerna på Webbdagarna Academy, den sträcker sig över tio veckor och ja – den kostar rätt mycket. Det finns platser kvar, som deltagare får du också gå på årets digitala upplaga av Webbdagarna för halva priset.
26:e januari är det dags för terminens första publika webbinarium. Tillsammans med vännerna på Whispr Group tittar vi närmare på barriärerna och främjarna kring elanvändning. Whispr har använt sin teknik för att sammanställa hur svenskarna pratat om el under december, jag och teamet använder sedan datan för att förstå vad som krävs för att accelerera den beteendeförändring vi sett så här långt.
Här hittar du en intervju med mig för Unga aktiesparares tidning. Vi pratar börsbeteenden, ekonomisk ångest och kostsamma investeringsbeslut.