Niklas Laninges nyhetsbrev #162
Beteendeinsikter för nettonoll, onboardingtips och ännu ett AI-tips
Godmorgon och välkommen till ännu en söndag med mitt veckovisa nyhetsbrev!
Med ca 100 nya prenumeranter denna vecka så är det värt att påminna er alla vad ni gett er in på: en veckovis dos av beteendevetenskap, psykologi och hur det används inom bland annat produktutveckling och kommunikation.
Så till dagens meny:
Inspiration: Onboarda med målbeteendet i fokus
Kunskap: Tre nivåer för klimatfrämjande beteendeinsatser
Läst i veckan: Förinta av Michel Houellebecq
Tips: Senaste nytt inom generativ AI – en designerdödare?
Innan du hugger in på innehållet tänkte jag tipsa om vad som måste vara Sveriges mest ambitiösa nyhetsbrev. NomoFomo Insights är ett veckovist nyhetsbrev som på ett underhållande men kärnfullt sätt berättar om framtiden, innovationer, trender och en hel del mer. Nyhetsbrevet bygger på en veckovis genomgång av över 2500 nyheter(!) så det är svårt att inte hitta minst en sak i nyhetsbrevet som överraskar och intresserar mig.
Så om du vill addera en ny vana samtidigt som du kompletterar ditt intresse för beteende så bör du testa att prenumerera, NomoFomo insights dyker dessutom upp på onsdagar så noll konkurrens när det kommer till din uppmärksamhet och mitt nyhetsbrev.
Onboarda med målbeteendet i fokus
I veckan har jag ännu en gång pratat onboarding med en kund. Onboarding, alltså den där unika perioden då en användare är helt ny inför ens tjänst och således inte riktigt har någon aning om hur denna ska användas.
Jag är fortfarande smått chockad över hur få som tar detta steg på allvar, oavsett om det handlar om en saas-produkt, en konsumetapp eller en arbetsplats. Nedan tänkte jag därför ännu en gång ge tre exempel på digitala tjänster som tagit kontroll över sin onboarding och skapat ett tydligt fokus på ett centralt användarbeteende.
Mitt första exempel är hämtad från ett välciterat case inom fältet beteendedesign. Här har beteendeexperterna på Irrational labs designat om nätläkaren One Medicals landningssida för nya användare. Nedan ser du förvisso bara en skiss/wireframe men den fångar ändå den enkla men snillrika copyn “Your next step is to meet a provider”.
Man visste nämligen att ju snabbare en ny användare träffar en vårdgivare desto större sannolikhet var det att hen stannade kvar som användare.
Nästa exempel är ännu en klassiker – spårkappen Duolingo. När jag inför min senaste Norgeresa fick för mig att förfina min norska så återinstallerade jag appen. Alla som tar sig an ett nytt språk via appen går igenom en onboarding. Här får man bland annat uppge ett mål, men där valfriheten begränsats till att bara handla om dagliga mål.
Få användare hade nog reflekterat över hur mycket man ska träna språk i appen men de flesta åtar sig nog att göra så i tio minuter per dag – man vill ju vara regular.
Sist ut är bokappen Bokio som jag bekantat mig med de senaste veckorna. För att vara en svensk app inom ett rätt så konservativt space så tyckte jag ändå att man lyckats tänka till en del. Ingen av Bokios konkurrenter har imponerat på mig vad gäller design och användarupplevelse (men självklart med utbudet) så det var glädjande att se att Bokio fattat tyglarna och gör ett försök att leda mig som ny användare in till min första läsupplevelse.
Om två veckor kommer jag gå på djupet med caset One Medical samt två andra i ett gratis lunchwebbinar hos vännerna på Webbdagarna. Du kan anmäla dig här.
Tre nivåer för klimatfrämjande beteendeinsatser
Förra veckan släpptes rapporten How to build a Net Zero society: Using behavioural insights to decarbonise home energy, transport, food, and material consumption av brittiska Behavioural Insights Team (BIT).
Med sina 146 sidor gjorde rapporten mig ungefär lika exalterad som en ny bok från Knausgård eller Houellebecq så räkna med att få godbitar ur rapporten lite då och då i detta nyhetsbrev. Som du kan avgöra från titeln så är det inte en så liten ambition som beteendekonsulterna på BIT åtar sig. Att just prata om tillämpad beteendevetenskap och dess roll att nå noll utsläpp är rimligt av flera anledningar:
Som land har Storbritannien åtagit sig att bli klimatneutrala till 2025
En majoritet av befolkningen är positiva till detta mål, även om hälften tror att det redan är försent
Att minska utsläpp av växthusgaser är en fråga om beteenden (nya tekniker ska utvecklas och börja användas, vanor och konsumtionsmönster ska ändras etc).
Idag tänkte jag bara lyfta på locket lite och introducera er läsare för de arenor som BIT anser att beteendeförändring måste ske inom. Jag gillar uppdelningen du strax ska få lära dig om eftersom metoder som nudging och ämnen som beteendeinsikter främst varit förpassat till den förstnämnda arenan.
BIT ser alltså att beteendeförändring måste ske på tre nivåer: downstream, midstream och upstream. Läsare som är välbekanta med metoder som nudging och ämnen som kommunikation förstår snabbt att dessa återfinns inom det förstnämnda. När vi arbetat “nedströms” försöker vi alltså förändra individers beteenden genom att uppmana dem att agera annorlunda. Ja, ett angreppssätt som är nödvändigt men sannolikt föga effektivt.
"Mellanströms” hittar vi de lösningar som faktiskt vågar göra ett ingrepp genom design som främjar vissa typer av val. Här tänker jag på fondtorg som gör det lätt att hitta fonder med låg hållbarhetsrisk, elbolag vars utbud endast är förnybar energi eller varför inte de hamburgerkedjor som låter de växtbaserade valen vara högst upp på menyn. Initiativ mellanströms kan vara effektiva, men de vilar ofta på att aktörer vågar ta risken och göra något nytt som inte är en garanterad konkurrensfördel.
Då de flesta organisationer ju är fega och kortsiktiga till sin natur behövs det som BIT kallar för uppströmslösningar. Övertydliga exempel på en sådan är när Rwanda förbjöd plastpåsar och när Sverige införde (och sen tog bort) en kraftig subventionen på elbilar. En doldis i sammanhanget är Avanza som 2019 började ge rabatt på bolån till fastigheter med hög energiklass. Så kallade grönabolån har sedan dess spritt sig – helt utan statliga incitament!
Beteendevetenskap fyller en funktion i alla tre arenor, även om experter som vi på Nordic Behaviour Group främst fått diskutera nedströmslösningar. Under våren kommer jag visa några av de uppströmsförslag som BIT kommer med, något som förhoppningsvis kan bidra till att bjuda in oss psykologer och beteendeexperter till fler diskussioner inom denna arena.
Läst i veckan
I veckan har jag läst Förinta av Michel Houellebecq. Fransmannen är på min topp 2-lista över samtida författare så givetvis var förväntningarna skyhöga på denna tegelsten (621 sidor).
Boken har fler karaktärer och mindre snusk än hans tidigare böcker, men trots det är Förinta en solklar femma. Som läsare tror man att boken ska handla om ett presidentval och en serie terrorattentat, men huvudtemat visar sig vara något betydligt mer romantiskt.
Läs!
Senaste nytt inom generativ AI – en designerdödare?
I skrivande stund är det lördag, barnen kollar Mello och jag har precis fått höra om ännu ett nytt verktyg inom genren Generativ AI, alltså AI-baserade verktyg som man kan ställa frågor till och så genererar verktyget ett ofta imponerande svar.
Veckans verktyg heter Galileo AI och har potential att ge alla oss med livlig fantasi, men med svaga estetiska förmågor, superkrafter. Så här beskriver skaparna av verktyget det hela:
Galileo AI creates delightful, editable UI designs from a simple text description. It empowers you to design faster than ever
Jag står i kö för att komma åt verktyget, är det ens i närheten av så kraftfullt som demo-bilderna visar så är jag redo att bli rejält golvad.