Niklas Laninges nyhetsbrev #176

AI-nyheter, trasigt internet och beteendeinformerad pension.

Godmorgon!

Jag är frisk, det har varit långhelg så jösses vad jag har mycket att berätta om idag!

Först vill jag tacka för alla “krya på dig” och “bra nyhetsbrev trots sjukdom”. Sådant värmer hörrni! Och på tal om något som värmer, så här fint skrev vår kursdeltagare Frida från Avanza om vår 10 veckorskurs:

Jag har gått en mycket givande och rolig kurs under 6 tillfällen för Niklas Laninge och Erik Bohjort: Beteendedesign & webbpsykologi. 🤓 Rekommenderas för den som vill tänka på varför gör folk som de gör, hur kan man få dem att göra bättre val och hur gör man världen lite bättre beslut för beslut ⚖️ Nu känner jag mig både klokare och mer nyfiken!

Nog med skryt, här är dagens meny:

• Åsikt: Max Tegmark sätter fingret på vad som är fel med internet

• Nyheter: Google lanserar 100 nya grejer – här är de AI-grejerna jag fattar

• Kunskap: Beteendeinsikter revolutionerar pension i USA

• Läst i veckan: Data Detective av Tim Harford

Nåja, ett sista skryt innan vi kör: butiksprojektet nämns igen.

Max Tegmark sätter fingret på vad som är fel med internet

För några veckor sedan blev den svenska fysikern Max Tegmark intervjuad i podcasten Lex Fridman podcast. I den knappt tre timmar långa intervjun får Tegmark brodera ut texten när det kommer till hans oro kring den pågående AI-kapprustningen.

Tegmark som länge uttryckt sin oro för utvecklingen (läs hans bok Liv 3.0 från 2017) ger i intervjun en riktigt dystopisk bild. I en djup utandning säger han bland annat:

“Det känns som att vi är i ett krig mot livet” 

Det jag främst tar med mig från intervjun är ett koncept som Tegmark berättar om. Han kallar det för Moloch, ett metaforiskt monster som får förkroppsliga den kapprustning som sker på ett internet som styrs av kapitalistiska principer och där tvivelaktigt och själviskt agerande vare sig bestraffas med böter eller ens med skam. Tvärtom så har den skamlöse aktören nästan allt att vinna på att agera just skamlöst, buffligt och utan minsta tanke på de långsiktiga konsekvenserna av sitt agerande.

Det bör nämnas att detta “monster” (Moloch) är hämtat från en text av poeten Allan Ginsberg, och att prata om monstret som något som härjar på den fria internetmarknaden är ett koncept från texten Meditations on Moloch av Scott Alexander från 2014.

Så här drygt tio år senare så dammar Tegmark av texten och det han har att säga blir den perfekta inramning av en sorts fenomen som jag började tänka på samband med min andra bok (Beslutsfällan).

Tegmark menar alltså att den gamla internetdevisen (och Facebooks tidigare motto) “Move fast and break things” har tagit ett par steroider för mycket. Det Tegmark pysslar med är inte nödvändigtvis kapitalismkritik, även om Moloch verkligen trivs i detta ekonomiska system. Beteenden som belönas tenderar som bekant att öka i frekvens, men få hade nog kunnat föreställa sig den typen av feedbackloopar som dagens plattformsföretag (Meta, Google, OpenAI etc) befinner sig i:

ChatGPT fick över 100 miljoner användare på två månader och i samma veva så investerade Microsoft 10 miljarder dollar i företaget. Google, länge sedd som ledande inom AI, fick samtidigt se sitt börsvärde minska med minst lika mycket. Självklart är Google inte sena med att kontra (se nästa inlägg) och dundrar nyligen ut 100 AI-nyheter.

Tegmark påpekar att personerna som arbetar på och leder “teknikjättarna” självklart har de goda intentioner. Något är dock garanterat att gå fel i denna Moloch-präglade utveckling. Accelerationen av utvecklingen av en teknik som vi ännu inte förstår ökar stadigt eftersom alla inblandade företag bara har att vinna på att gasa.

Ända tills varken de eller samhället har det. Vid det laget är mänskligheten sedan länge bortom räddning.

Jag förstår att Tegmark framstår som en alarmist, men lyssna gärna själv innan du avfärdar hans tankar och rädsla.

Google lanserar 100 nya grejer – här är de AI-grejerna jag fattar

Google har haft en stor happening där man lanserat en rad nya grejer, närmare bestämt 100 stycken. Det hela påminner mig om filmen Rocky 3. En framgångsrik Rocky Balboa är på dekis, mätt på framgång och helt utan driv. Efter att ha blivit knockad av utmanaren Clubber Lang tar Rocky sig själv i kragen och kommer tillbaka starkare en någonsin.

Google är alltså Rocky, OpenAI (skaparen av ChatGPT) är Clubber Lang och nyss nämnda happening är sista fighten i filmen. Historien kommer såklart avgöra om liknelsen är korrekt.

Hursomhelst.

100 nyheter, här är de sakerna uppfyllt kriterierna “jag fattar nyheten” och “jag förstår nyhetens storhet”:

1. Med hjälp av AI kommer du automatiskt att vara centrerad och ha perfekt ljus på dig när du håller möten i Google Meet.

2. Den amerikanska marknaden får en uppdaterad sök-upplevelse som använder AI-teknik för att uppmärksamma den viktigaste faktan och som sedan guidar dig i hur du bör gå vidare från din sökning.

3. Google lägger till funktionen “add to sheets” vilket gör det möjligt att med ett knapptryck lägga in sökresultat i ett kalkylark.

4. Spännande statistik: det utförs 12 miljarder “kamerasökningar” per månad genom funktionen Lens, ett överraskande utbrett beteende om du frågar mig. Lens kan för övrigt “hjälpa” ditt barn med läxan.

5. Google adderar AI till sin Powerpoint-konkurrent Slides vilket gör det möjligt för dig att skapa bilder till dina presentationer genom att skriva in exakt vad du vill ha för bild. Jag har sagt det förr: är du illustratör eller copywriter bör du fundera på hur du kan röra dig uppåt i värdekedjan omgående…

6. En ny AI-baserad funktion i Sheets (Excel-konkurrent) möjliggör för automatisk klassificering av data.

7. Assisterat skrivande kommer till Google Docs vilket gör att du kan få kontextspecifika tips på hur din text kan bli bättre medan du skriver på sagda text. Här smyger jag in en liten spaning om ett jobb som kommer finnas inom kort: superredaktören. Precis som det idag finns röntgenläkare i Australien som ger utlåtanden på svenska röntgenbilder kommer det finnas redaktörer som med hjälp av AI kan lägga en varm hand på hundratals manus, texter, reklam-copy med mera varje vecka.

8. Google Maps får en helt sjuk ny funktion: Immersive View. Detta är så sjukt att du måste spana in detta bums!

9. Googles Bard (konkurrent till ChatGPT) kommer snart att kunna ge dig både svar i text och bild!

10. Och man kommer snart kunna använda bilder när man promptar Bard!

Hela listan finns här, vilka nyheter tycker du är viktigast?

Beteendeinsikter revolutionerar pension i USA

För någon månad sedan skrev beteendeekonomen Shlomo Benartzi en kolumn i Wall Street Journal som uppmärksammar en stor landvinning för alla som pysslar mer tillämpad beteendevetenskap. Så här skrev han bland annat:

The bipartisan legislation recently signed by President Biden requires that all new retirement savings plans incorporate a savings autopilot starting in 2025. This means that workers are automatically enrolled in their retirement plans unless they opt out, and their savings rates are gradually escalated over time.

Benartzi är en av hjärnorna bakom sparprogrammet Save more tomorrow, en sorts amerikansk tjänstepensionslösning som precis som det som beskrivs här ovan innebär att sparare gradvis får se sin sparkvot öka automatiskt.

Nu verkar alltså denna beteendeinformerade, och akademiskt validerade, idé ha letat sig hela vägen in i den amerikanska lagstiftningen. En stor vinst för alla oss som gillar sparande och som tycker att policy ska utgå från vad som har dokumenterad effekt.

En liknande funktion har självklart funnits länge i sparappen Dreams i form av den så kallade autopiloten. Detta innebär att den som skapar en spardröm i appen måste fatta ett aktivt beslut om att inte låta Dreams “autospara” åt dig tills dess att du nått ditt sparmål.

Benartzi firar självklart Bidens beslut men fäster samtidigt blicken på fler finansiella utmaningar som beteendevetenskap bör tackla närnäst. Exempelvis ser han redan nu ett behov av att öka takten för vilket denna automastiska sparkvot stiger med. Precis som här i Sverige är guldklockans tid förbi och genomsnitts amerikanen stannar fem år på ett och samma jobb. Därav att sparkvoten måste stiga snabbare då man i nästa anställning börjar om från en lägre sparkvot.

I ett vidare perspektiv ser Benartzi ett stort behov av att den finansiella guidning som amerikaner får måste ta ett mer holistiskt perspektiv. Precis som här i Sverige så finns det mängder av aktörer (privata och offentliga) som vill komma med goda råd för din ekonomi. Pensionsmyndigheten för den allmänna pensionen, din bank för privatsparande, lån och eventuellt tjänstepension med flera.

Benartzi saknar alltså ett helhetsgrepp då det är där de riktigt stora skillnaderna görs. Jag är långt ifrån en expert på den svenska marknaden men mycket av det Benartzi skriver rimmar med det jag lärt mig så här långt. Dessutom verkar det finnas mycket för den anställde att vinna på när det kommer till ett holistiskt synsätt på sparandet:

For the typical employee, this big-picture advice is worth an income boost of 2.51%, or roughly 6.93% relative to their 401(k) account. Put another way, the value of the advice is worth roughly 7% of the median 401(k) account every year.

Hela artikeln är bakom betalvägg, tycker du 20 kronor/månaden en bra deal för något av världens bästa journalistik så hittar du artikeln i sin helhet här.

Läst i veckan

Följande må låta lite förmätet men boken Data detective av Tim Harford höll en för låg nivå för min del. Harford är en framgångsrik och riktigt rolig ekonomijournalist, lite som en brittisk version av DN:s Kathrine Marcal. Data detective är hans försök att utbilda läsaren i hur man ska tänka kring statistik och “sifferbaserad” bevisföring. En hedervärd ambition men frågan är om han inte skjuter sig själv i foten när han lagt sina “tio budord” på en så här låg nivå.

Skippa att läsa denna och fråga istället ChatGPT: “Vad är de tio viktigaste sakerna jag måste kunna för att kunna tolka statistik korrekt?”.