Godmorgon!
Jag är ute på en miniturné och har precis lämnat Umeå där jag talat om beteendeförändring på eventbranschens årliga träff (och sett Hooja). Jag kommer även vara i Almedalen i år under politikerveckan, hör av dig om du letar efter någon som pratar om hållbara beteendeförändringar – I am your guy!
Så till dagens meny:
Åsikt: Dags att förbjuda fria returer
Kunskap: WWF skapar en ny, mer hållbar, tallriksmodell
Nyhet: Investering i solkraft går om investering i olja
Nyhet 2: WHO ❤️ beteendevetenskap
Disinspiration: WSJ kommer med en instruktion för mycket
Läst i veckan: Allegro Pastell av Leif Randt
Tips inför hösten
🍌🍉 🥝 🍋 – nu kör vi!
Dags att förbjuda fria returer
Nyligen såg jag följande på Linkedin:
En eldsjäl har alltså läst ehandlaren ASOSs kvartalsrapport och upptäckt att ca sex procent av kunderna kostar ASOS över 100 miljoner pund om året på grund av alla returer som dessa står inför.
Konsulten inom mig känner förstås direkt “well hello spännande beteendeutmaning som företaget verkligen har incitament att jobba med”. Aktivisten (nåja) inom mig känner dock: “förbjud skiten”.
Någon som kände samma sak var journalisten och klimatinvesteraren Molly Wood som i inlägget Kill the free return sätter siffror på det här med gratis returer:
Växthusgaserna som släpps ut på grund av alla returer i USA 2020 motsvarar utsläppen från 3,5 miljoner bensindrivna bilar.
Ca 2500 ton returer hamnar i så kallade landfills varje år, japp de grävs typ ner.
Runt hälften av alla förpackningar som skickas återvinns.
Givet att det är fler än ASOS och dess aktieägare som går miste om miljontals kronor varje år på grund av ett fåtal kunders besatthet av att skicka tillbaka varor lär vi inte behöva vänta på ett EU-ingripande mot fria returer. Snart kommer var och varannan ehandlare lägga på en kostnad för beteendet, allt annat vore korkat.
Molly Wood (följ henne i alla kanaler) säger det bäst:
And the thing about emissions based on returns is that it’s just a profoundly behavior-based way to blow 18 billion pounds worth of coal emissions into the atmosphere. (Or 36 billion, if you’re playing by 2021 numbers). It’s not like emitting a lot of carbon in service of staying warm or cool or getting food around the world or going to work to keep the economy going. It’s pretty much just … buying too much stuff pretty thoughtlessly and then sending it back when it isn’t perfect.
Ja, vi pratar alltså om ett helt beteendebaserat problem som släpper ut miljoner ton växthusgas utan att fylla något som helst högre syfte.
WWF skapar en ny, mer hållbar, tallriksmodell
Den brittiska grenen av Världsnaturfonden (WWF) kom nyligen med ett synnerligen uppfriskande sätt att hjälpa människor minska sitt CO2-avtryck. I rapporten Eating for net zero tar man sig an de utsläpp som kommer av vad vi äter, men på ett väldigt beteendeinformerat sätt.
Man brukar ju säga att jordbruket står för ca 10 procent av de globala utsläppen, mindre än uppvärmning, energiproduktion och transporter, men ändå en kategori som verkligen spelar roll.
Här presenterar WWF en ny tallriksmodell som fått namnet Livewell, en kostrekommendation som ska hjälpa britter att gå ifrån att släppa ut ca 4,84 kg CO2 per dag på grund av sina matval till 3,12 kg per dag. FN:s klimatpanel IPCC menar förvisso att britterna måste ner till 2,04 kg tills 2030, men som alla vet måste man passera 3 när man går från 4 till 2.
Här är en överblick som visar vad som måste bli annorlunda på tallriken.
Som du ser så handlar det inte om någon extrem förändring, men tittar man in på detaljerna så blir det tydligt att en hel del behöver förändras:
Frukt- och gröntkonsumtionen måste öka med 45 procent, samtidigt som konsumtionen av juices och smothies måste minska med 49 procent (på grund av sitt sockerinnehåll).
Baljväxter ökar med 50 procent.
Landbaserat kött minskar med 69 procent, mejeri med 25 och ägg med 32.
Fisk och skaldjur ökar med 83 procent.
Fullkorn ökar med 35 procent på bekostnad av vete, ris, pasta etc.
Även om rapporten kommer med överraskande konkreta råd för individen så är den självklart skapad för att skapa opinion samt inspirera de som är gatekeepers i stora matsystem så som skolor, vård, matbutiker hur de kan tänka när de skapar måltider och planerar inköp.
Författarna trycker också en hel del på den trippel-win som Livewell för med sig, en sorts win som jag länge pratat om. Livewell-tallriken är alltså mer klimatvänlig än det som britter äter idag (win), men den är också betydligt mer hälsosam (win) men också billigare än nuvarande modell (win).
Precis som i Sverige så blir britterna mer ohälsosamma och precis som här hemma har det blivit dyrare att leva. Visst, fisk låter dyrare än blandfärs, men ska man tro WWF:s uppskattningar så ska de ha landat i en kostrekommendation som alltså gynnar planeten, plånboken och piggheten (ja du fattar – hälsan).
Investering i solkraft går om investering i olja
Är du på jakt efter ett nördigt och faktaspäckat nyhetsbrev? Börja då prenumerera på den Internationella energimyndighetens (IEA) nyhetsbrev som bland annat ger dig månadsvis data över medlemsländernas energiförbrukning.
Då och då kommer det också rapporter vars innehåll ger läsaren hopp om framtiden. Som nu i deras senaste rapport där man bland annat kan läsa att investeringarna i produktion av solenergi för första gången någonsin gått om den mängd pengar som investeras i oljeproduktion.
371 miljarder dollar gick till oljeproduktion och 382 till solenergi. Sett till vad som investerades 2013 (127 miljarder dollar) så är det tydligt att solceller växer så det knakar. Och då pratar vi ändå om att användarupplevelsen för oss privatpersoner som vill beställa solceller här i världens mest utvecklade land fortfarande är riktigt dålig.
Trogna läsare vet ju vad som händer med beteenden när de blir barnsligt lätta att utföra så man kan anta att vi bara sett början på solcellsutvecklingen.
WHO ❤️ beteendevetenskap
I veckan klubbade Världshälsoorganisationen (WHO) ett viktigt beslut för oss som arbetar med tillämpad beteendevetenskap. Genom sin så kallade beteenderesolution så åtar sig alla medlemsländer att integrera beteendevetenskap och systematiska metoder i sitt hälsoarbete.
Här finns en liten film som sammanfattar beslutet. Bland annat säger man det viktiga, men uppenbara:
“Human behaviour is essential for public health”
Jag vet inte vilka beteendevetare som lobbat fram detta beslut men sannolikt kommer det att leda till fler roliga uppdrag för sådana som oss på Nordic Behaviour Group. Skål!
WSJ kommer med en instruktion för mycket
Jag har nyligen börjat prenumerera på Wall Street Journal och kan verkligen rekommendera det. För 20 kronor i månaden får man riktigt bra journalistik i app, på webben och i olika nyhetsbrev.
Det enda jag har att klaga på är att tidningen tagit sin onboarding lite för långt. Den är tydlig, men passerar tyvärr gränsen och blir övertydlig och således frustrerande. Häromdagen fick jag exempelvis ännu ett onboardingmejl, denna gång för att lära mig om hur man delar saker man läst.
För det första vet nog de flesta hur man delar något på internet vid det här laget, för det andra är det väl ingen som gör detta längre? Facebook och Twitter är väl döda sedan länge och Linkedin är har väl ännu inte blivit platsen för intressanta länkar?
Jag har tidigare påpekat hur “oviralt” nyhetsbrev är. Tillväxten för mina prenumeranter är exempelvis linjär och kontinuerlig med 1-5 nya per dag. Få delar det jag skriver, ännu färre börjar således prenumerera som en följd av att de fått tips om att göra detta.
Nu är säkert Wall Street Journal en väldigt datadriven organisation men jag skulle tro att instruktionen ovan gör någon som helst skillnad.
Läst i veckan
I veckan har jag läst Allegro Pastell av Leif Randt, en roman som många beskrivit som “extremt samtida”. Jag kan inte annat än hålla med. Vi följer Jerome och Tanja, två samtidsmänniskor som lever sina liv i Tyskland. Jerome är frilansande programmerare och Tanja är en ung och framgångsrik författare. Det händer kanske inte så mycket i romanen, men författaren prickar in flera samtida fenomen, utan att någonsin bli klyschig eller göra sina huvudkaraktärer till karikatyrer.
Läs den, den är kort!
Tips!
Så till sist lite shameless promotion. Efter några tysta veckor har så bokningarna till nästa omgång av min femdagarskurs Beteendedesign i praktiken fått sina första bokningar. Är det oron för konjunkturen som verkar släppa? I veckan fick jag också in tre föreläsningsförfrågningar inför hösten, ytterligare ett gott tecken.
Beteendedesign i praktiken är en dyr och krävande kurs men samtliga från omgång ett verkar verkligen vara nöjda med den.
Här läser du allt som finns att läsa om kursen, mejla mig om du har fler frågor.
Helt enig med att det inte borde vara så enkelt att returnera och helt med på att ta bort skiten. Men jag kan inte låta bli att tänka på vad det är som gör att vi så lättvindigt och frekvent klickar hem prylar? Med den aggressiva marknadsföring som företag har på nätet, inte minst sociala medier är det inte konstigt att människor lockas att klicka hem saker och visst tanken "jag kan alltid skicka tillbaks det" gör det lättare men jag efterlyser även ansvar för de som triggar människor att beställa saker de inte behöver eller inte hade tänkt på om de inte matades med det konstant. Svårt att tänka nu men tänk att det fanns en tid med Instagram utan reklam, jag skulle gärna betala för att slippa reklamen.
Facebook och Twitter döda? Well... du är bra på massa saker men det där är ganska trist inställning till fakta.