Niklas Laninges nyhetsbrev #179

Min "hot take" på Apple Vision Pro, klimatneutral fotboll och ananasen som går i dess fotspår samt ett Volvo som INTE kan bygga mjukvara.

Hej och välkommen till ännu en vecka med en rejäl dos beteendeförändring.

Sommaren är runt hörnet, själv avslutar jag vårterminen i Almedalen i Visby. Svara på dagens nyhetsbrev om du är där och vill ses.

Här är dagens meny:

• Åsikt: Apple Vision Pro får mig att tänka på bra och dåliga namn

• Kunskap: Knepet som minskar en ananas CO2-avtryck med 20 procent

• Inspiration: Dale Vince har skapat världens första klimatneutrala fotbollsklubb

• Disinspiration: Volvo on demand kommer med en lösning på ett problem som ingen har

• Läst i veckan: Sanningen bakom Tambourinehärvan av Eskil Fagerström

Nu kör vi!

Apple Vision Pro får mig att tänka på bra och dåliga namn

I veckan var det då äntligen dags för Apple att rycka av skynket för den första nya produkt som de introducerat sedan Apple Watch (tror jag). Apple Vision Pro är en riktig premiumprodukt inom fältet som Apple valt att kalla spacial computing. Riktigt snyggt av gänget i Cupertino att varken nämna VR eller AR.

Låt oss börja med att titta på ett par fräsiga produktbilder.

Wow, men värt USD3500? Den som lever får se.

Jag har faktiskt inte så mycket att säga om själva produkten eller de användningsområden som Apple visade upp. Min initiala reaktion var att jag verkligen inte vill byta liv med personerna i Apples promotionfilmer. Om Apple har en bra känsla för hur framtiden kommer att se ut så ser det ut som att vi går mot en ensam sådan.

Det jag främst funderat på sedan lanseringen är det här med namn. Apple Vision Pro följer ju Apples historia av lyckade namn. Det smarta med Vision Pro är ju att namnet tydligt skvallrar om att företaget redan nu har planer på att släppa en billigare version, som garanterat kommer heta Apple Vision. Självklart är man medvetna om att ett pris på USD3500 skrämmer bort de flesta, därav signalen om att det är en produkt för “proffs”.

Även om mycket av det arbete som utförs av copywriters redan ersatts av ChatGPT så kommer det alltid finnas jobb för den som är riktigt bra på att namnge produkter. Här är några av de produktnamn jag samlat på mig under året:

• Jag har alltid älskat namnet på ICA bankens egna fonder: Modig, Måttlig och Varlig som fått sina namn utifrån fondens risknivå.

• Iphone och det faktum att de har logiska namn som 5, 6, 11 och så vidare. Tänk att det fanns en tid där mobiltelefoner hette saker som Nokia 3310 (RIP)!

• Norge har aldrig varit lika stora anglofiler som oss svenskar. Den som går till SATS här i Norge går inte till “gymmet” utan till det mer deskriptiva “Trimrom”.

• Det finns en fondtyp som kallas för Generationsfonder, det vill säga fonder vars innehav anpassas till hur långt du har kvar till pension. Obegripligt namn, Avanzas version heter istället Avanza Auto. Bra namn!

• Så till sist ett dåligt namn på grund av att det är så missvisande: Teslas funktion Full self-driving. Frågar du mig så kan det här med självkörande aldrig vara på en skala. Det är binärt: antingen kör bilen sig själv eller inte.

Knepet som minskar en ananas co2-avtryck med 20 procent

Nyligen läste jag om en mindre studie som på ett väldigt enkelt sätt visar hur koldioxidavtrycket från ananasar kan minska med 20 procent. Allt går att åstadkomma inom existerande system och rutiner. Det enda som krävs är att den så kallade “kronan” på ananasen kapas innan den fraktas från Costa Rica.

Jag vill förstås inflika att jag personligen tycker att det är rätt knasigt att denna, i mina ögon, värdelösa frukt ens finns att köpa i Europa. Kanske det finns något med Hawaiipizza som jag aldrig fattat.

Det som hindrar denna fenomenala transportlösning verkar vara att många odlare tror att det inte finns någon efterfrågan efter kronlösa ananasar, de har ju trots allt aldrig fått frågan om kronlösa ananasar.

Gänget bakom studien visste att de måste visa för handeln att kronlöst säljer lika bra som med krona, att bara fråga kunder om deras preferenser var dock uteslutet. Anledningen är så klart att sådana svar säger väldigt lite om faktiska köpbeteenden, eller som man själv uttryckte det:

“A massive body of research shows that what people say they will do is different than what they actually do, and that this is exacerbated when the purchase in question is impulsive and low value.”

Istället så skapade man ett experiment där man skickade 100 kronlösa ananasar till ett par butiker och 100 med krona till andra men uppmaningen att sälja dessa tillsammans med den ananas de redan köpt in.

Initiala resultat visade att ananas med krona sålde lite bättre, men detta ändrades när de också försåg butikerna som sålde kronlös med lite information samt bad dem sänka priset med ca 10 cent. Nu såldes det ca 60 kronlösa för varje 40:e ananas med krona.

Författarna summerar projektets resultat med att det förvisso inte lett till en massiv efterfrågan på kronlös ananas. Istället har efterfrågan på beteendeexperiment i matbutik fullkomligt exploderat.

Här hittar du studien i sin helhet:

How to reduce a pineapple's carbon footprint by >20%

Dale Vince har skapat världens första klimatneutrala fotbollsklubb

Jag flänger runt och föreläser på konferenser runt om i Skandinavien. När jag fått mina 45 minuter på scen stannar jag allt oftare kvar och lyssnar in vad de andra talarna har att säga.

Som i Umeå förra veckan då jag bevittnade en frågestund med aktivisten och företagaren Dale Vince, grundare av Storbritanniens första energibolag som bara säljer förnyelsebar energi. Vince hade otroligt mycket matnyttigt att säga, men det jag tar med mig är hur han skapat världens enda fotbollsklubb som är nettoneutrala när det gäller koldioxid.

Nedan försöker jag mig på att sammanfatta hans inspirerande resa med klubben Forrest Green Rovers.

Så skapas en CO2-neutral fotbollsklubb

Det hela började med att Dale Vince köpte in sig i sin lokala fotbollsklubb som ett sätt att rädda dem från konkurs. Snabbt upptäckte han att klubben behövde göra radikala förändringar för att ligga i linje med hans hållning som klimataktivist. Hans krassa och konkreta tillvägagångssätt är just den typen av lärdomar som inspirerar mig allra mest.

Steg ett var att ta reda på vilka aktiviteter som stod för större delen av klubbens utsläpp. Det visade sig att 80 procent kom från energi, transporter och mat, i den ordningen. Därefter började ett systematiskt arbete med att reducera utsläppen inom varje kategori:

• Solpaneler installerades

• Restaurangerna slutade servera kött

• Engångsartiklar förbjöds

• Man förhandlade med sina leverantörer för att säkra gröna transporter

• Man förbjöd all form av sponsring från företag med stora klimatavtryck

• Man installerade laddare och bytte ut spelarbilarna mot elbilar

Efter år av arbete har man nu fått ner sina utsläpp till 73 ton CO2 per år, vilket man klimatkompenserar för genom trädplantering. Bränsle är numera den största utsläpparen, nästan uteslutande på grund av spelarbussen som åker land och rike runt. Denna ska dock snart ersättas av en elektrisk sådan.

Det bör nämnas att Forrest Green Rovers knappast är en toppklubb. I år kommer de garanterat åka ur brittiska andra divisionen (League 1), men resultatet på planen verkar vara av mindre intresse för klubbens ägare. Han har viktigare saker att bry sig om.

Volvo on demand kommer med en lösning på ett problem som ingen har

I veckan har jag varit i Norge och vackra Bergen och föreläst om ISLAGIATT. Inklämd mellan ca 15 dragningar om Generativ AI fick jag chansen att peka ut hur dumt det är att skapa lösningar på problem som inte finns, alltså lösningar som bygger på devisen it seemed like a good idea at the time.

Idag vill jag rikta din uppmärksamhet på Volvo On demand, en app som bytt namn fler gånger än länder i Centralafrika. Appen är alltså Volvos bildelningstjänst, och en ganska bra sådan om jag får säga så själv. Men den har minst ett problem.

Eftersom jag inte längre använder Instagram får jag ofta tiden att gå genom att undersöka varenda liten flik i de appar som finns i min telefon. Denna uppvisning i självbedrägeri fick mig till slut att hamna på funktionen “Appikon” i Volvo on demand-appen.

Här kan du alltså personalisera din appikon, ett önskemål som sannolikt noll användare någonsin haft.

Vad vill Volvo åstadkomma genom att erbjuda sådan valfrihet? Min gissning är att Volvo tecknat ett generöst avtal med en appbyrå som pitchat in idén till en mellanchef på Volvo som inte såg några som helst problem med att lägga 100 utvecklingstimmar på funktionen.

Du som stött på liknande ISLAGIATT:iga funktioner i appar får mer än gärna mejla en skärmbild till mig.

Läst i veckan

Tobias Nilsen, grundare av förlaget Volante och ansiktet utåt för Peter Pan-syndromet, brukar säga att det inte finns något så prisvärt som en bok.

I veckan fick jag ytterligare ett bevis på att han har rätt. Där låg jag i mitt sorgliga hotellrum i Norge och kom att tänka på den där skandalen som The Hives, The Cardigans och typ halva musikeliten var insyltad i. Jag blev nyfiken och tänkte att någon borde ha skrivit en bok om detta.

Och det hade någon!

Boken Sanningen bakom Tambourinehärvan är en detaljerad redogörelse skriven av Eskil Fagerström som på några hundra sidor berättar hur det kommer sig att två av Sveriges största band genom tiderna hamnade i en rättstvist som slutade i att den ena behövde betala den andra över 20 miljoner kronor.

Boken är ett stycke nutidshistoria som får läsaren att känna “shit, jag får aldrig släppa kontrollen över min ekonomi”. Lägg ner hemkunskap och låt alla nior läsa Sanningen bakom Tambourinehärvan, låt redovisningsinriktningen på landets alla civilekonomprogram stå för inköpen!