Niklas Laninges nyhetsbrev #186
Smarta björnar, nudges för hälsosam mat och årets kanske sista tips till ledare.
Godmorgon och grattis till alla er läsare, för nu är vi nämligen ett gäng på hela 4090 beteendeintresserade personer!
Jag har inte riktigt bestämt mig hur jag ska fira denna framgång men vad sägs om att jag lottar ut tre böcker till er läsare? Lajka/hjärtmarkera dagens inlägg för att delta.
Så till dagens meny:
Åsikt: Problemet med att designa för det offentliga – om smarta björnar och dumma människor
Kunskap: Två studier som försöker främja hälsosamma matval
Tips: Kommunikationsknep från boken Scaling people
Present: Mina slides från en av mina tre (!) föreläsningar i Borås under tisdagen
Innan vi hugger in så vill jag ge läsaren Jens Bäckbom en shoutout för att han fått 18 personer att börja läsa nyhetsbrevet. Jens driver skolan Pareto Business School – en minst sagt annorlunda chefsutbildning.
Tack Jens och ni andra som delar – ni gör skrivandet ännu roligare!
Gör som Jens, Esau och Olof: hamna på listan och få en belöning. Mer information via knappen nedan.
Problemet med att designa för det offentliga
Terminen är igång vilket också innebär att jag som förälder måste börja använda sorgebarnet Skolplattformen. För er som bor utanför Stockholm kan Skolplattformen beskrivas som kommunens app där vi föräldrar får meddelanden från barnens lärare, ser veckomatsedeln, bokar in utvecklingssamtal med mera.
Appen är långt ifrån användarvänlig, snygg och fyller dessutom knappt sitt tilltänkta syfte – vilket är ungefär vad man kan förvänta sig. Problemet är att det privata konsultbolag som skapat appen fått över en miljard skattekronor för detta. Som kontrast kostade det Apple ca två miljarder, förvisso dollar, att utveckla Iphone.
Skolplattformen är långt ifrån en tiondel så imponerande som den första versionen av Iphone var. Detta är dock inte min poäng.
Min poäng är att det är svårt att designa för det offentliga. Oavsett om det handlar om en lag, en app eller ett konserthus så är man dömd att göra fel. Det finns nämligen ingenting som one size fits all. Inte ens världens mest populära produkter passar alla. Iphone har väl någon miljard användare, Google kanske två, detsamma kan man säga om Facebook och Instagram.
Så när man ska skapa något som ska passa alla, och som måste fylla alla juridiska och tillgänglighetsbaserade krav så är man dömd att misslyckas. Utfallet blir därför ofta en lag, en tjänst, en produkt som många använder korrekt, men vars användarbeteenden också är kantade av barriärer.
Jag kom att tänka på detta när jag hörde ett citat från en amerikansk så kallad Park ranger, alltså någon som vaktar nationalparker. Personen i fråga pratade om varför det är omöjligt att skapa en papperskorg som både är lätt att använda av människor men som samtidigt är omöjlig för en björn att göra intrång i. Hans förklaring:
“Det är ett stort överlapp mellan den smartaste björnen och den dummaste människan”
Citatet har fastnat hos mig och jag tänker på det varje gång jag ska läsa skolas veckobrev i Skolplattformen, varje gång jag sköter företagets bokföring eller varje gång jag tänker på den svenska bygglovsprocessen. Det kanske måste vara krångligt så att den smartaste björnen i skogen inte utnyttjar systemet för egen vinning.
Två studier som försöker främja hälsosamma matval
Nästa vecka ska jag till Växjö och föreläsa på temat mat och hur man påverkar människors beslut kring vad de stoppar i sig. Självklart kommer jag nämna vårt hyllade projekt där vi ökade hälsosamma beteenden i butik med hela 200 procent. Inför min smålandsresa så har min kollega Erik försett mig med några intressanta studier, vilka jag tänkte sammanfatta kort nedan.
Den första studien undersöker huruvida människor blir mer benägna att välja en rätt på en restaurang om rätten tydligt märkts som “vegansk” eller “vegetariskt”. Studien visar tydligt att växtbaserade rätter faktiskt blir mindre populära när dessa etiketter just finns med i menyn
Den andra studien kan ses som ett försök att förfina en policy som finns i ett 20-tal delstater i USA. I dessa måste snabbmatsrestauranger nämligen ange kalorimängd i olika rätter, något som man tror kommer påverka människors kaloriintag. Studien undersökte huruvida man kunde påverka människors val genom att tydliggöra kaloriinnehållet. Detta gjordes genom att typsnittet var större för rätter med stort kaloriinnehåll, se:
Vi talar alltså om en klassisk nudge, det vill säga att förenkla en beslutsyta för att främja ett positivt beteende. Studien visade att insatsen gav önskad effekt då folk som såg denna meny valde hälsosammare rätter jämfört med de som inte valde från den manipulerade menyn. Tyvärr anges inte hur stor skillnad det var mellan grupperna. Ska man tro sammanställningar av nudgestudier så gissar jag att det handlar om en förändring på 3-5 procent. Helt ok även om jag vågar hävda att problemet knappast är att människor som besöker en hamburgerrestaurang inte väljer det mer “hälsosamma” valet. Burgare som burgare som jag brukar säga.
Kommunikationsknep från boken Scaling people
Dags för det sista tipset från den fenomenala ledarskapsboken Scaling People, se föregående nyhetsbrev om du missat något tips.
Boken har gett mig som ledare massor av bra tips, idag tänkte jag berätta om ytterligare ett sådant.
Ett så kallat "Arbeta med mig-dokument" är ett verktyg som syftar till att påskynda relationsskapande mellan kollegor. Det kan ses som en guide där man sammanfattar hur det är att jobba med en. Guiden är sedan något som kollegor, och främst nyrekryterade sådana får ta del av.
Jag filar själv på min egen version, här utgår jag från rubrikerna:
Min roll och mina mål
Mina kommunikationspreferenser som när jag vill nås och hur
Hur jag föredrar att arbeta, exempelvis när jag är som mest effektiv
Hur jag beskriver min ledarskapsstil, vill jag vara delaktig i allt eller gillar jag att delegera
Om inte annat så är skapandet av den här typen av dokument en rätt trevlig övning, även om man till slut aldrig visar den för någon annan än en själv.
Min presentation i Borås
Hej alla Boråsare och tack för att jag fick hänga i er statytäta stad!
Som utlovat så ska ni få mina bilder från presentationen från Textile Center. Här hämtar ni den.
Självklart kan du som inte bor i Borås också klicka hem denna ppt.
Jag reagerade på bilden om kalorier. Precis som du skriver, "Detta gjordes genom att typsnittet var större för rätter med stort kaloriinnehåll", så tänker man detta när man ser bilden.
MEN sen när man studerar bilden så är mindre typsnitt de me mest kalorier.
Jag tycker en mycket mer väldesignad Nudge gällande mat kommer från Liseberg i Beteendelabbets case "Från sojabiff till sommartallrik" - använd det som exempel istället!
Max knep med att framhäva koldioxidavtryck för menyerna tycker jag också är intressant, men undrar hur stor effekt det har. Men det framställer iaf MAX som ett klimataware varumärke.
En liten fortsättning på "Problemet med att designa för det offentliga". Kul att du tog upp det för som både förälder och yrke inom kommunikation/webbstrategi i kommunal verksamhet så gnisslar jag tänder kring dessa skolappar. I appen vi har så kan vi bara sjukanmäla barn till fritids och behöver använda oss av kommunens e-tjänst för att anmäla dem sjuka för skolan. Den E-tjänsten är dessutom så dåligt att det i stort sett krävs att man loggar in via en dator. Två sjuka barn, blir fyra anmälningar. Har man en Iphone, kan man till exempel lämna ett meddelande till fritids via appen, vilket är särskilt smidigt om barnen lite spontant ska bli hämtade av en mormor. Men har man en android är inte den funktionen inlagd, så då får man använda appen för att ändra tiden, och smsa/ringa för att berätta vem som hämtar. Det finns inte heller möjligheten att boka utvecklingssamtal, ta emot veckobrev eller något annat, än att anmäla frånvaro och ledighet, utan det ersätts av lappar, mejl, pdf:er och wordpressbloggar. Smidigt? Nix...
Här önskade jag att kommuner nyttjade kommunikatörens roll för att underlätta för skolan. Tänk om det fanns kommunikatörer med ett huvudfokus riktat mot skolor och vara länken mellan skolans -och vårdnadshavares behov, samt utveckling kring kommunikations -och informationsbitar. De skulle kunna ta många delar kring arbetet med utveckling av appar tillsammans med en leverantör, och ha i uppdrag att arbeta för uppdatering och utveckling av skolappar och sätta strukturer för vad man kommunicerar i vilka kanaler.