Niklas Laninges nyhetsbrev #201
Blir alla mediabolag till slut ett spelbolag? Hur du hittar rätt beteende att förändra. Läsningen som förgyllde min jul.
Hej alla läsare och välkommen till ett nytt år med nyhetsbrevet! Hoppas helgerna varit återhämtande och att det känns kul att 2024 är här.
Jag har samlat på mig mängder av tankar, artiklar, boktips med mera under ledigheterna, men pytsar ut dessa under kommande nyhetsbrev – förutsatt att de fortfarande är relevanta.
Innan jag rycker undan skynket på dagens meny vill jag informera om vårterminens första webbinarium:
Den 1/2 håller jag i ett webbinarium tillsammans med vännerna på Webbdagarna Academy, temat är “fem misstag många gör när de ska förändra beteenden”. Anmäl dig här, och spana gärna in vår längre kurs Beteendedesign i praktiken.
Den 23/2 bjuder vi in till ett riktigt nördigt webbinarium, temat är nämligen efterfrågeflexibilitet. Ja, ett ord få känner till så länge man inte arbetar med just energi och grönomställning. Är ämnet som handen i handsken för dig och kollegorna anmäler ni er här. Självklart är alla beteendenördar också mer än välkomna.
Den 6/3 blir det ett webbinarium för villaägare där vi berättar om en studie vi gjort med över 2500 sådana, och vad som kan få villaägare att sänka sina elkostnader. Du som pratar “el” fattar att efterfrågeflexibilitet spelar en viktig roll… Anmäl dig här, och tipsa gärna vänner som bor i villa!
Ok, nog med datum. Här är årets första meny:
Spaning: När nyhetstjänster vill öka sitt engagemang blir de spelbolag
Kunskap: Tre steg för att utvärdera vilket beteende du ska fokusera på i dina projekt
Oinspirerande: Varning för autoöversättningar
Nyheter: “Trendrapport” från amerikanska högtider
Läst under julen: Jonas Hassen Khemiris Systrarna och Sigge Eklunds Gruppen
Tips: Blandade nyheter från månaden som gått
När nyhetstjänster vill öka sitt engagemang blir de spelbolag
Under julen har jag lagt till mig med en ny kostsam vana: korsord i New York Times app.
Jag håller mig egentligen undan från mobilspel eftersom jag vet att jag lätt blir hooked. Jag kommer aldrig få tillbaka de dagar jag la ner på mobilspelet Tiny Wings, för att inte tala om Angry Birds. Men nu är jag fast – igen.
Det började med att en liten sektion i NYT-appen fångade min uppmärksamhet:
Snabbt blev spelet The mini crossword något av en favorit. Spelet är precis lagom svårt för någon som inte har engelska som modersmål, men man märker snabbt att man blir bättre.
Så under julledigheten fann jag mig längta tills nästa dag så att jag kunde sätta tänderna i ett nytt “mini”. När min gratisversion av NYT löpte ut accepterade jag att lägga 150 kronor i månaden på appen, nästan bara för att inte bli av med korsordet.
The bigger picture
Passande nog så hittade jag artikeln Inside The New York Times’ Big Bet on Games som lärde mig att det inte bara är jag som kommer till NYT för spel, snarare än för nyheter.
Lite statistik från artikeln:
NYT:s spelavdelning har över 100 anställda
NYT:s digitala prenumeranter växer så det knakar, idag har man 10 miljoner betalande kunder, men tror sig nå 15 inom ett par år
Spelen engagerar: för ett år sedan hade man ca 800 000 dagliga användare av spelen, idag är man uppe på 2,6 miljoner
I tidigare nyhetsbrev har jag skrivit om hur viktigt regelbundet användande är för digitala tjänster. Får man inte ut något värde är det oftast väldigt lätt att säga upp tjänsten. Får man däremot ut ett dagligt värde, på gränsen till något man blir beroende av, är det däremot väldigt svårt att säga upp sagda prenumeration.
Det är många som påpekat att NYT:s digitala prenumerationsmodell haft viss negativ inverkan på tidningens journalistik. När annonsörer är den huvudsakliga kunden är räckvidd tidningens viktigaste nyckeltal. När betalande prenumeranter är den viktigaste kunden är återkommande användare det viktigaste nyckeltalet. Självklart brukar den sistnämnda affärsmodellen leda till bättre produkter, annars överger ju användaren produkten.
Men vad är en bra nyhetsprodukt?
Kritiken mot NYT handlar om att de blivit mer benägen att stryka sina betalande kunder medhårs. Bland annat genom fler krönikor och opinionsmaterial som bekräftar snarare än berikar läsarens verklighetsbild.
Och nu verkar spel vara nästa strategiska drag för tidningen. Som någon som älskar journalistik är det naturligtvis kul att ett mediehus kan växa och anställa mer journalister. Det finns dock en liten cyniker inom mig som ser en värld där NYT, en av världens bästa tidningar, inom ett par år främst är en plats för spel, en viss typ av åsikter och en och annan nyhetsartikel.
Måtte jag ha fel.
Full transparens: jag brukar behöva fuska och googla mig fram till minst ett av orden i dagens korsord.
Tre steg för att utvärdera vilket beteende du ska fokusera på i dina projekt
Under julen har jag hittat ett nytt favorit-nyhetsbrev: Fostering Behavior Change Minute av Doug McKenzie-Mohr. Här kan du själv bli prenumerant.
Nyhetsbrevet bjuder alltid på ett inlägg som kretsar kring en metod eller ett tillvägagångssätt. Den senaste veckorna har Doug skrivit om hur han går tillväga för att pinpointa vilket beteende som han ska fokusera på i sina projekt. Doug arbetar precis som jag ofta med hållbarhet med frågor som energieffektivisering, återbruk och aktiva transporter som återkommande exempel.
Att bryta ner en utmaning till ett specifikt beteende är standard i de flesta modeller, men det var något i Dougs metod som jag fann väldigt användarvänligt. Så här kommer mitt försök att göra metoden rättvisa (gå gärna till förstahandskällan för en mer detaljerad bild).
Börja med att hitta så kallade icke-delbara beteenden. Många beteenden kan nämligen delas upp i flera efterföljande aktiviteter. Doug tar exemplet “tilläggsisolera hemmet”, ett beteende som låter ganska tydligt och som sannerligen är en viktig del i att spara på husets energianvändning. Beteendet går dock att dela upp i en rad beteenden som att tilläggsisolera fönster, vinden, väggar etc. Vissa av dessa är viktigare än andra, och vissa är sannolikt enklare och billigare än andra. Då håll det specifikt och landa alltid i ett beteende som inte går att dela upp i fler beteenden.
För det andra ska du hitta så kallade slutstegsbeteenden, det är dessa beteenden projekt ska försöka påverka. Doug tar exemplet “köpa frukt och grönsaker”, självklart ett vettigt beteende när det kommer till att äta hälsosamt. Däremot är beteendet ett steg i en kedja av beteenden där slutstationen, och således det viktiga, är att man “äter frukt och grönsaker”. Kontrollfrågan att ställa sig för att veta huruvida man valt ett slutstegsbeteende är enligt Doug:
"Will engaging in this behavior produce the desired outcome, or will my audience need to do something else before the desired outcome is achieved?" If your target audience needs to engage in another behavior before the desired outcome is accomplished, you have not selected an end-state behavior.
Till sist så ska du utvärdera de beteenden du överväger att förändra utifrån parametrarna:
Impact: Det vill säga hur stor effekt har beteendet på den utmaning du jobbar med? Ibland vet man sådant om man kan koppla beteendet till intäkter, utsläpp, kostnader, men oftast kan behöva fråga 10-15 experter om hur stor effekt varje beteende kommer att ha på utmaningen.
Sannolikhet: Det vill säga hur sannolikt är det att man kan få människor att utföra beteendet? Doug slår ännu en gång ett slag för att låta experter skatta varje beteenden, men han nämner också att man kan få en fingervisning om man har tillgång till projekt som skapats för att påverka samma beteenden.
Spridning: Det vill säga hur vanligt förekommande är beteendet redan? Hur många utför det? Ibland kanske man har en sådan siffra, som att “33% nya användare stannar kvar i vår tjänst efter en månad” eller “50% av barnen cyklar till skolan”.
När du har tagit fram ovan för varje beteende använder du Dougs formel för att avgöra vilket beteende ni ska fokusera på:
Impact * Sannolikhet * (100-spridningssiffran)
Känns det här som en formel som kan vara värd att testa? Jag tänkte sätta upp en enkel excelfil för den, svara på dagens nyhetsbrev om du vill få denna excelfil!
Varning för autoöversättningar
När det kommer till automastiskt genererade översättningar är det få fadäser som slår “Gratis rättegång i 7 dagar”.
Tänk på den i någon sekund…
Att internationella teknikbolag behandlar små språk som svenska med vänsterhanden är på ett sätt rationellt, men självklart sorgligt att man inte avsätter några tusenlappar åt en utbildad copywriter. Nyligen var det självaste Canva som fångade min uppmärksamhet på fel sätt.
Eller vad sägs om nedan?
Jag kan ha bott under en sten de senaste åren men så vitt jag vet så är den svenska motsvarigheten till headshot inte “huvudbild”. Rätta mig om jag hart fel, men jag tycker annonsen ovan skaver.
Läst i veckan
Under julen betade jag av två riktiga bladvändare. Vi snackar lättlästa böcker man har svårt att lägga ifrån sig. Vi snackar verklighets flykt. Vi snackar Gruppen av Sigge Eklund och Systrarna av Jonas Hassen Khemiri.
Som du hör är båda väldigt läsvärda, den första är dock hälften så lång som den andra. Det som slog mig är att Eklund och Khemiri är två författare som verkligen kan sitt hantverk, men det visste nog många redan.
Läs böckerna!
“Trendrapport” från amerikanska högtider
Finns det något mer intressant än siffror som visar hur väldigt många människor beter sig? Här kommer två nyheter från USA, en skrämmande och en spännande:
Thanksgiving, denna amerikanska ät-högtid, är också en sann matsvinnshögtid. Under högtiden sägs landet ha kastat ca 141 miljoner kilo mat i soporna, vet någon därute vad samma siffra är för Sverige och julen? Amerikanernas matsvinn under högtiden motsvarar tydligen utsläppen från en bil som kör 73 000 varv runt jorden. Tack till Daniel på Food Tech Weekly som skrev om detta först.
Under julen ska det vara alkoholfritt i USA, åtminstone om man ska tro Tescos siffror som visar att efterfrågan på alkoholfri öl ökat med 20 procent under året. Vi har nog alla märkt av samma trend i Sverige, men även här saknar jag vad data här hemifrån säger.
Jag ber om att få återkomma med svensk data.
Blandade nyheter från månaden som gått
Yes, här kommer en sista del som får anses tillhöra den självutlämnande kategorin “titta vad jag är duktig mamma” (OBS! en av mina mest engagerade läsare).
Även om det finns något groteskt med att lista nyheter där man själv haft ett finger med i spelet så vill jag ändå lyfta nyheterna då det bakom varje nyhet finns ett engagerat team, en driven kund och massa projektmedlemmar som bidragit.
Så här kommer listan:
Tillsammans med vännerna på Bostäder i Borås skrev vi en debattartikel för Aktuell Hållbarhet där vi tipsar om hur man kan använda psykologi för att råda bot på nedskräpningsproblem. Här hittar du en utförlig rapport från projektet.
SVT intervjuade Jessica Westman Trischler från Karlstad universitets eminenta Centrum för Tjänsteforskning om ett cykelprojekt vi jobbar i tillsammans med den och fem andra härliga parter.
Här får jag prata kort om vad vi lärde oss i ett projekt kring återbruk. Ett projekt där Tengbom arkitekter, Mälardalens universitet, 100gruppen och mjukvarubolaget Envivo ingår.
2024 blir ett energiår, här kan du läsa om ett projekt vi nyligen lanserat tillsammans med Emulate Energy, Skellefteå Kraft och Bixia. Temat är effekttariffer, ett ord som du kommer höra väldigt mycket om 2027.
Till sist, är du i Södertälje i slutet av januari? Spana då in Södertälje Science Week där jag är öppningstalare. Så här fint marknadsföringsmaterial har de tagit fram åt mig:
Tack för att du läst hela vägen hit! Orkar du göra mig en tjänst? Använd gärna knappen nedan om du vill tipsa någon om mitt nyhetsbrev. Att skriva det är roligt, men att bli läst är roligare.