Niklas Laninges nyhetsbrev #204

Jag lanserar en betalversion av nyhetsbrevet. Färdigheterna en beteendeexpert måste besitta. Vad som funkar när det kommer till att öka hållbara beteenden.

Godmorgon!

Idag inleder jag med att följa upp förra veckans nyhet kring min digitala konferens. Jag kallar det hela för Göra bra bättre, något som i år blir tre korta träffar där deltagare får lära sig tre verktyg (två excelmallar och en skräddarsydd GPT) som man kan använda i projekt, samt tre inspirerande samtal med personer som lyckats skapa stora positiva beteendeförändringar.

All information och anmälan finns här, med koden NYHETSBREV får du konferensen, verktygen och allt inspelat för 475 kronor + moms.

Så till dagens meny:

• Nyhet: Vad du får som betalande prenumerant

• Kunskap: Metaanalys – vad krävs för att främja hållbara beteenden?

• Kunskap: Färdigheterna du behöver för att jobba med beteendeförändring

• Tips: Listan för dig som älskar framtiden och mat

Nu kör vi!

---

Betala för ett nyhetsbrev? Varför?

Ok kära läsare, detta är ett test och som med alla test så kan det misslyckas.

Idag lanserar jag en betalversion av nyhetsbrevet, så här har mina tankar gått:

1. Det mesta jag skriver om verkar vara sådant som läsare omsätter i sitt arbete, precis som de som köpt mina böcker gjort. Betalversionen är således något som man kan köpa som en del av sitt arbete.

2. Jag vill sänka trösklarna för mig själv för att kunna erbjuda mer till den som vill ha mer, utan att för den delen behöva hitta fler timmar på dygnet.

3. Jag upplever att det finns ett värde i att kurera läsarens upplevelse, exempelvis genom sammanfattningar och verktyg.

Så vad får man som betalande prenumerant?

Substack (plattformen som jag använder för nyhetsbrevet) gör det möjligt för mig att skapa två typer av betalnivåer:

• För 50 dollar per år får du gå gratis på Göra bra bättre (och ta med en vän) och du får tre inlägg där jag samlat de bästa artiklarna, krönikorna och råden kring beteendeförändring från 2023.

• För 100 dollar per år (så kallad Founding Subscriber) får du allt ovan samt tre digitala handledningstimmar med mig. Du kan exempelvis använda dessa för att få feedback på en idé, på ett gränssnitt eller få stöd i att använda någon av de metoder som du läst om i nyhetsbrevet.

När du blir betalande prenumerant får du ett mejl med rabattkoder, sammanfattningar och en bokningslänk för dina handledningstimmar.

Så hur blir man betalande prenumerant?

Enklast är om du klickar dig in på någon av mina tre årssammanfattningar från 2023. Här kommer du möta en betalvägg och instruktioner för hur du blir betalande prenumerant. Allt administreras via betallösningen Stripe, sannolikt internets mest använda betalmetod.

Här är sammanfattningarna du får som betalande prenumerant:

• Forskningen och artiklarna som inspirerade mig mest under 2023

• Verktygen och idéerna som inspirerade mig mest under 2023

• Mina bästa idéer från 2023

Det är med stor nervositet som jag skriver detta, idén kan bli en flopp men blir den en flipp så kommer det hela att ta mitt skrivande till nästa nivå.

Oavsett vad du väljer att göra så kommer det veckovisa nyhetsbrevet fortsätta att vara gratis.

Metaanalys – vad krävs för att främja hållbara beteenden?

Resultaten från en hel del forskning kan sammanfattas i fyra ord: det visste vi redan.

Jag talar om forskning som med rigorösa metoder och robust utvärdering konstaterar något som vi alla redan visste. Innebär det att sådan forskning är onödig? Tvärtom!

Det finns flera exempel på lagar, idéer, kommunikation och strategier som utgått från någons känsla för hur saker och ting fungerar. Ibland visade det sig att känslan ledde till en bra strategi, ofta inte. Så med det sagt är det självklart sunt att påståenden utvärderas för att se om de stämmer.

I veckan skrev EU Kommissionen om den här typen av forskning. En så kallad metaanalys (en studie som väger samman resultat från mängder av studier) visade nyligen att när det kommer till att försöka påverka individers beteende mot mer hållbara val så är det mest effektiva att kombinera traditionella metoder så som incitament med metoder hämtade från beteendevetenskap (exempelvis nudging).

Vill man främja klimatvänliga beteenden bör man alltså kombinera många olika typer av insatser.

Som sagt: vi hade det på känn…

Tack vare ett gäng flitiga forskare så finns detta nu svart på vitt vilket förhoppningsvis leder till att fler kreativa och omfattande insatser skapas, istället för att man som lagstiftare funderar på om man ska jobba med nudging, incitament eller information. Istället ska man som sagt göra lite av allt – samtidigt.

Här kan du läsa mer om studien.

Färdigheterna du behöver för att jobba med beteendeförändring

Begreppet full-stack developer var lite av ett modeord för ett par år sedan. En sådan utvecklare är någon som kan hantera väldigt många olika aspekter av att utveckla digitala tjänster (front-end och back-end, lite design, lite UX etc.). Ett vagt begrepp som om inte annat sätter fingret på att den utvecklare som söker ett jobb där rollbeskrivningen är just full-stack developer kan förvänta sig att göra väldigt mycket.

I veckan läste jag ett inlägg som rider på konceptet genom att introducera rollen Full-stack behavioural scientist. Ambitionen är rimligt då väldigt få organisationer kan eller bör anställa något annat än en beteendeexpert som är lite av en “psykologisk schweizisk armékniv”.

Så vad ska man då kunna för att kalla sig för en full-stack behavioural scientist? Det korta svaret är tyvärr: väldigt mycket.

Författaren bryter ner det man bör kunna i fyra kategorier.

Den första kategorin handlar om teoretisk förståelse och förmågan att kunna applicera sådant man lärt sig från exempelvis psykologprogrammet till helt nya kontexter. Här finns det tyvärr inga genvägar om man ska tro författaren – det krävs en djup kompetens som sannolikt fås genom akademisk utbildning.

Den andra kategorin handlar om research, något som kräver tre förmågor:

• Förmågan att utvärdera kvantitativt, det vill säga göra statistiska analyser.

• Förmågan att utföra kvalitativa studier och analyser.

• Förmågan att kunna skapa egna teorier och hypoteser utifrån observationer, data etc.

Den tredje kategorin handlar om erfarenhet av att applicera det beteendevetenskapliga perspektivet på produktutveckling, kommunikation, policyutveckling med mera. En egen reflektion är att även om det är svårt för personer utan en beteendevetenskaplig utbildning att uppfylla kraven inom den första kategorin så är det väldigt många utan “rätt” examen som har gedigen erfarenhet av att använda metoder och teorier på riktiga problem i verkliga kontexter.

Den fjärde kategorin handlar om utvärdering, här spelar statistisk analys ännu en viktig roll. Man förväntas kunna designa experiment, skapa hypoteser om vad som kan påverka ett beteende och sedan utvärdera huruvida insatser ledde till förändring.

The bigger picture

Jag gillar verkligen inläggets ambition. Det skapar riktning för den som vill ge sig in i beteendebranschen samtidigt som det blir en guide för de som ska rekrytera beteendeexperter.

Men med handen på hjärtat kan jag säga att väldigt få av de psykologer och beteendevetare som jag känner, jobbat med eller hört om besitter alla de färdigheter som nämns i de fyra kategorierna.

Så istället för att se listan som ett krav väldigt få kan leva upp till kommer jag använda den som en guide för vad jag bör hjälpa kollegor, kunder och andra med för att göra dem till bättre beteendeförändrare.

Självklart berör jag lite av listan i Göra bra bättre.

Listan för dig som älskar framtiden och mat

Vissa saker på internet är bara för roliga att skriva om att jag bara måste “skohorna” in dem i nyhetsbrevet.

Jag vill därför avsluta dagens nyhetsbrev med att tipsa om ett inlägg från en favorit: nyhetsbrevet FoodTech Weekly. I inlägget The Ultimate FoodTech Resource Guide du som brinner för mat och teknik närmare 100 tips på poddar, rapporter, nyhetsbrev med mera om framtidens mat.

En buffé helt enkelt.