Niklas Laninges nyhetsbrev #212
AI-nyheter, tips för att öka antal användare, psykologi för att spara skatteåterbäringen och lite Knausgård.
Godmorgon!
Jag är tillbaka efter ett kort påskuppehåll. Sådana pauser fungerar alltid som en påminnelse för mig själv om hur mycket jag gillar att skriva detta nyhetsbrev.
Nog om mig, här har du dagens meny:
Tips: Knep för att öka antalet användare
Kunskap: Studie som fick fler att spara sin skatteåterbäring
Nyheter: Tre korta AI-nyheter
Läst i veckan: Nattens skola av Karl Ove Knausgård
Innan vi drar igång med dagens innehåll vill jag skicka ett tack till SvD:s Morgonrapport som både nämnde och länkade till mitt nyhetsbrev.
Tack och välkomna alla SvD-läsare!
Knep för att öka antalet användare
I veckan har jag tänkt en hel del på hur man får en tjänst att sprida sig från användare till användare. Detta efter att en uppdragsgivare pratade om att de ofta använder metaforen r-tal. Minns du begreppet r-tal från pandemin? Det vill säga om r-talet är över 1 så innebar det att för varje smittat person så blir fler smittade.
När det kommer till sjukdomar vill man ha ett lågt r-tal, när det gäller tjänster så vill man ha ett högt.
Men hur lyckas man med det sistnämnda? Hur får man sina användare att få fler att bli just användare?
Jag har tidigare skrivit om att det ofta är ganska naivt att anta att det är naturligt att människor går runt och rekommenderar tjänster till höger och vänster. Ändå så är ju detta bland de mest förekommande frågorna i kundenkäter – “hur sannolikt är det att du skulle rekommendera [tjänst/företag/produkt] till någon?”
Faktum är att jag nyss fick exakt samma fråga från Skistar, självklart svarade jag 0 (högst osannolikt) eftersom jag verkligen inte kan se mig själv ha ett samtal med mina vänner där det skulle vara naturligt att rekommendera Skistar, eller de flesta företag i ärlighetens namn.
De företag som har råd kan så klart kosta på sig att addera ett rejält incitament där både användaren och den som blir rekommenderad att bli användaren får en generös rabatt. I min mening var detta ett nollränte-fenomen som välfinansierade startups kunde kosta på sig. Det fanns exempelvis en tid då jag kunde använda Uber gratis i flera månader eftersom varje vän som blev användare innebar 100 kronor till mig och dem. Detsamma gällde Airbnb vars generösa “referral program” ledde till att jag i princip fick en gratis semester.
Men detta var som sagt back in the days…
Högt r-tal i en tid efter nollränta
Utöver att skapa en riktigt bra tjänst bör man fundera på om man kan göra så att tjänsten har en naturlig “viral loop” om man så vill. Alltså, kan man ta en associal tjänst och göra den social?
Nyligen hittade jag ett utmärkt exempel på några som lyckats. Vana läsare känner till mitt korsordsberoende. Till min förtjusning har New York Times adderat just en social aspekt till den tämligen asociala sysslan korsord.
Man kan alltså bjuda in vänner till sin leaderbord där man varje dag kan jämföra sin prestation med andra. Jag vågar tro att NYT snart kommer öppna upp för användare att ha flera olika sådana leaderboards, men i dagsläget har man bara en.
Är du också korsords-junkie? Haka på min leaderboard vettja!
Kan man varken skapa sociala funktioner i sin tjänst eller har råd med generösa rekryteringsprogram får man istället klura ut ett erbjudande som har ett värde för ens användare, men som inte ruinerar avsändaren. Mitt favoritnyhetsbrev Barolo for lunch lanserade nyligen ett synnerligen bra exempel på ett sådant erbjudande.
Den som värvar nya läsare har följande belöningar att inhämta:
Hatten av!
Studie som fick fler att spara sin skatteåterbäring
Förra veckan skickade vännerna på sparappen Dreams följande notis till mig:
Dreams är som många vet ett företag som har beteendevetenskap i sitt dna så självklart har man koll på att den här typen av uppmaningar ger effekt.
Några som utvärderat något liknande är beteendeexperterna på Irrational labs.
Denna spjutspetskonsultbyrå har sedan länge hjälpt banker och finansiella tjänster med att öka människors sparande och återbetalning av skulder.
I ett sådant projekt för företaget Digit undersökte man just hur man genom SMS kan få människor att sätta av stora delar av sin skatteåterbäring.
Testet var enkelt, kunder fick ett sms som frågade hur stor del av skatteåterbäringen som mottagaren vill sätta in på sitt sparkonto. Några fick SMS:et samma dag som Digit märkte att skatteåterbäringen kommit in på kontot, några fick samma SMS några veckor innan skatteåterbäringen förväntades komma in på kontot.
De förstnämnda sparade 17 procent av skatteåterbäringen medan de som svarade när de ännu inte fått några pengar på kontot sparade 27 procent av skatteåterbäringen.
En väldigt stor skillnad, som du säkert noterar.
Tillbaka till Dreams-psykologi
Gruppen som fick frågan veckor innan pengarna landade på kontot “lurades” att göra ett så kallat pre-commitment, ett åtagande helt enkelt. Går vi tillbaka till appen Dreams så kan man på många sätt säga att just detta är något av appens kärna.
På Dreams öppnar du inte bara ett sparkonto utan du skapar flera separata spardrömmar, alltså pengar som psykologiskt öronmärks till något specifikt som en resa, en renovering, en buffert etc.
Tyvärr har jag inga siffror på hur Dreamsanvändarna beter sig men jag skulle tro att de är betydligt mindre benägna att nalla av sina sparpengar eller använda dem till något annat än just det som deras dröm handlar om.
Visst är det spännande hur det här med psykologi funkar?!
Tre AI-nyheter
Detta är inte ett nyhetsbrev om AI, gudarna ska veta att det redan finns gott som sådana. Däremot kan jag inte låta bli att skriva om tre nyheter som nått mig i veckan. De fascinerade mig och de säger sannolikt något om den tid vi lever i och de dramatiska språng vi börjat ta för givna sedan november 2022.
Först ut är tjänsten Suno. Den gör det ChatGPT gör för text och det Dall-E med flera gör för bild – fast för musik. Du skriver in några rader om vad du vill skapa för låt (musikstil, stämning, tema) och på 10 sekunder har du en helt ok låt.
Jag är ingen musiker så för mig är det svårt att skilja bra från dåligt och rätt från fel, men jag blev imponerad.
Testa tjänsten själv eller lyssna på den här sången som min gamla vapendragare Pelle “P Fresh” Martinsson “skrev” till min ära och avgör själv. Är det imponerande att en maskin redan nu kan skapa detta, gratis, på 10 sekunder?
Den andra nyheten är mer av en spaning från en AI-bloggare. Han frågar sig om AI kommer att radera annonser värda en triljon dollar per år? I detta inlägg påstår han det.
Då en stor del av den digitala annonsmarknaden handlar om olika typer av sökbaserad annonsering så hävdar skribenten att alla dessa ytor snabbt kan bli helt obsoleta eftersom vi nu gått in i en tid då vi får svar på våra frågor, snarare än sökresultat. Själv tror jag att vi snarare kommer se att annonsytorna bara byter plats. Min favorittjänst Perplexity sägs exempelvis överväga att börja med annonser, hur dessa nu kan se ut.
Om eller när annonser börjar dyka upp lär en del av den triljon som nämns i inlägget försvinna från exempelvis Google. Även om det på kortsikt bara handlar om att företaget tappar några enstaka procent av annonsmarknaden så skulle det sannolikt resultera i att dess aktie tappar tiotals procent. Företagets värde baseras ju till stor del på att man har ett monopol och på att man ska fortsätta växa.
Nu när jag lekt aktieanalytiker vill jag berätta om den tredje nyheten. Accenture har sålt in tjänster inom generativ-AI till ett värde av en miljard dollar de senaste sex månaderna!
Accenture må vara ett av världens största konsultbolag men är det inte svindlande att något som inte ens hade ett namn för två år sedan nu genererar den typen av intäkter? Jag är ingen teknikhistoriker men jag har svårt att se att något teknikskifte lett till så här många användare och så här stora affärer på så här kort tid.
Nyheten kommer från Accentures kvartalsrapport där man också kan läsa att firman har ett femtital kunder som alla köper tjänster för 100 miljoner dollar per år. Detta är lite av en tangent, men jag kan inte låta bli att undra vilka dessa kunder är. Amerikanska försvarsmakten? Amazon? Bill Gates? Nån bank? Spekulera gärna i kommentarsfältet.
Läst i veckan
I veckan har jag läst den fjärde boken i Karl Ove Knausgårds serie Morgonstjärnan. Boken, Nattens skola, är exakt så bra som alla Knausgårds böcker. Faktum är att det nog är dags för författaren att börja presentera sig som rapparen Drake, det vill säga:
“Last name Ever, first name Greatest”
Eftersom jag tycker att alla borde läsa Morgonstjärnanböckerna låter jag bli att säga något om boken förutom att den är riktigt riktigt bra.
På temat “viralitet” – tipsa gärna vänner om nyhetsbrevet!
Suno i all ära men Udio är _ännu_ sjukare!
Tack för bra nyhetsbrev som alltid och Accenture - sjukt.