Niklas Laninges nyhetsbrev #219

Vem skapar värde när Google börjar syssla med svar istället för sök? Copywriting som tar människor ur skuldfällan, världens enklaste och mest användbara rapport och så ett litet boktips.

Godmorgon!

I veckan har jag besökt Lycksele för första gången och slås ännu en gång av hur vackert det är i Västerbotten så här års. I och för sig gäller detta nog hela Sverige, men ändå…

Nog om mig – här har du dagens meny:

• Åsikt: Vem vinner när vi får genereringar och inte sökresultat?

• Kunskap: Ordval och inramning ökar återbetalning av lån

• Inspiration: 12 sätt som techbolag kan halvera globala utsläpp på 12 år

• Läst i veckan: Ansiktena av Tove Ditlevsen

---

Vem vinner när vi får genereringar och inte sökresultat?

Google har haft sin stora konferens Google I/O och med tanke på att de tillhandahåller tjänster du lär använda på daglig basis bör du snabbkolla på deras presentation.

Större delen av dagen kom att handla om generativ AI och sägningen “let Google do the googling for you” fastnade hos mig. Företaget satsar ännu mer på AI, inte minst genom att de börjat rulla ut generativ-sök på alla marknader. Det hela är mycket likt det vi vant oss vid att få från bland annat ChatGPT, Dall-E och Perplexity. Med tanke på att människor är vanedjur så vågar jag tro att det är först nu när samma funktion dyker upp på världens mest populära sajt som alla (ALLA) kommer få smaka på kraften i generativ AI.

Vilket gör mig lite orolig…

Vi har redan nu sett flera exempel på hur den här typen av tjänster kan skapa nytt innehåll genom att “stå på giganters axlar”, ofta utan att sagda giganter får någon credd, trafik eller ersättning.

För över ett år sedan lekte jag exempelvis runt med AI för att skapa boken jag alltid velat ha: en enkel introduktion till alla grundämnen i periodiska systemet. Resultatet blev helt ok med tanke på ansträngningen. Förra veckan skrev jag också om min nya favorit-podcast från Perplexity, en podd där ingen människa krävts för produktionen.

Jag testade nyss att göra något liknande för att slå av lite tid på bussen mellan Umeå och Lycksele. Här är min “pod” om vad svenskar bör veta om den gröna omställning:

Och här är min “pod” om konceptet Fediverse (jag kommer skriva lite mer om Fediverse i kommande nyhetsbrev):

The bigger picture

Visst, det går alltså snabbt att generera nytt innehåll med dessa tjänster, men om det inte kommer in ny data så blir det snabbt rundgång i systemet. En AI-baserad nyhetstjänst blir som bekant helt värdelös utan nya scope, nyheter och uppgifter att bygga sammanfattningar på. En börs-AI fyller ingen funktion om den inte har ständig tillgång till ny data från alla världens bolag. En musik-AI kommer snabbt att tråka ut oss om den inte “matas” med helt oväntade verk.

Ja du fattar.

Allt detta är fått mig att tänka på vilka vinnarna blir. Vi har jättarna som utvecklat spårkmodellerna som krävs (OpenAI, Google, Anthropic etc.). Sen har vi de skräddarsydda verktygen som använder tekniken och till sist har vi de som tillhandahåller datan som förfinar modellerna.

Tre exempel på det sistnämnda är Reddit, Twitter (numera Kryss) och Wall Street Journal där den förstnämnda skapat lukrativa licensavtal med exempelvis OpenAI vilket tillåter dem att förfina sina modeller baserat på vad Reddits miljontals användare skriver på sajten.

Nu tänkte jag berätta om ytterligare två potentiella vinnare av samma slag. Det vill säga företag som tillhandahåller datan som gör AI-modellerna bättre vilket i sin tur möjliggör för andra att utveckla nischade tjänster.

Först ut är amerikanska Saber, ett IT-bolag som levererar data till resebranschen. Det handlar om flygdata, bokningsdata för hotell med mera. Sett till vilka kunder Saber har så känns det som att de har data som alla reseaktörer är beroende av. Så vad händer när generativ AI når denna bransch? Well, jag gissar att all data Saber har blir ännu mer värdefull medan söktjänster som Booking.com, Momondo och Flightscanner blir utmanade av nya snabba företag som raffinerar Sabers data med hjäp av AI.

Därefter vill jag nämna Jens Nylander och hans otroligt gedigna arbete med att tillgängliggöra data kring kommuner och myndigheters utgifter. Här kan man bland annat söka på alla kommuners utgifter, leverantörer och fakturor.

Hur Jens har gått tillväga vet jag inte men AI har definitivt haft en viktig roll. Exakt vad hans mål med detta megaprojekt är är oklart, men jag kan exempelvis se hur man med AI kan skapa en riktigt enkel nyhetstjänst som i realtid rapporterar om kommuners utgifter och orimliga arvoden för exempelvis konsulter.

Ordval och inramning ökar återbetalning av lån

Du som läst nyhetsbrevet noga de senaste veckorna har säkert märkt att jag blivit smått besatt av ord och copywriting. Att ändra ordval på till exempel en landningssida eller på en knapp är ofta ganska enkelt, men det är sällan en sådan tweak skapar några stora effekter på användarbeteenden.

Det finns dock exempel på när en sådan enkel förändring verkligen gör stor skillnad. Ett sådant kommer från vännerna på Irrational labs som bland annat hjälper EarnUp med beteendedesign.

Jag har aldrig hört om en liknande tjänst i Sverige, det EarnUp gör är att de gör det enkelt för bolånetagare att amortera lite mer på sitt bolån i samband med löning. Gänget på Irrational lab noterade att de flesta som väljer att betala lite mer gör så genom att “runda av” inbetalningen för sitt bolån till närmsta heltal.

Utifrån denna insikt designade man två olika landningssidor för att testa vad som får flest att lägga lite mer pengar på sin amortering. Landningssidorna skiljde sig på väljande sätt:

• “Betala lite mer”: En uppmaning att be kunden betala 3, 13 eller 63 dollar extra per inbetalning.

• “Runda upp”: En uppmaning att runda upp sin inbetalning till närmsta heltal.

Av de som fick den första designen valde 10,8 procent att betala lite extra medan 14,6 procent av de som ombads runda upp. Det stora fyndet var dock att 72 procent av de som valde att runda upp aldrig tidigare hade överbetalat på sitt bolån.

Ibland räcker det verkligen med en liten knuff för att få något viktigt att ske.

Läs gärna hela inlägget om studien.

12 sätt som techbolag kan halvera globala utsläpp på 12 år

Världen svämmar över av välmenande rapporter som tyvärr förblir olästa. Att skriva en kort rapport är svårt, men det är ofta de korta rapporterna som är de bästa. Så varför skrivs de så sällan?

Jag tror att det är en kombination av:

• För många kockar

• Avsaknad av läsarens perspektiv

• Rädsla för kritik

• Att man underskattar läsaren

Jag blev därför väldigt glad när jag kom över rapporten 12 in 12: 12 ways for tech companies to help 1/2 all global emissions in 12 years.

Rapporten säger självklart inte allt. Den ger inte ens läsaren stegvisa guider för varje steg. Istället få man 12 uppslag på vad man som teknikföretag kan göra för att bidra till minskade utsläpp. Exempelvis är tips 4 “Make low-carbon design the default”.

Förhoppningsvis kan vi rapportförfattare bli lite modigare och lägga lite mer tillit till läsarens förmåga att läsa mellan raderna och själva lista ut vad som borde göras. Här fungerar 12 in 12 som ett utmärkt exempel att inspireras av!

Läst i veckan

Förra helgen var jag med på AI-salongens bok-salong, något som började med att 12 vuxna samlades för att under en timme sitta i tysthet och läsa varsin bok. Det var toppen – här finns bildbevis!

Jag hade med mig Tove Ditlevsens bok Ansiktena och precis som med alla hennes böcker kan jag varmt rekommendera denna. I boken får du på nära håll följa en kvinna som allt mer tappar kontakten mer verkligheten. Det är rätt ångestskapande och sannolikt en väldigt bra beskrivning av hur detta kan kännas.