Niklas Laninges nyhetsbrev #220
Bensinpsykologi, läsfrämjande, friluftsliv och genial psykologi från inga mindre än Fagerstas finest: The Hives.
Godmorgon!
Hoppas att du är en av de som tack vare klämdagssystemet kunnat unna dig en långhelg.
Innan vi hugger in på dagens meny vill jag be dig om en tjänst. Under juli kommer vi att utföra prototyptester för en el-app vi arbetar med just nu. Det enda kriteriet för att delta är att du är en elkonsument (här kan du inte slingra dig). Tyvärr erbjuder vi ingen ersättning denna gång, men jag lovar att det hela bara kräver att du pratar med mig eller min kollega Erik i max 30 minuter.
Låter detta spännande? Här kan du anmäla ditt intresse, jag är dig evigt tacksam om du gör detta!
Här kommer dagens meny:
Kunskap: Guide för att skapa läsfrämjande insatser
Kunskap: Information vid pumpen förändrar inte hur vi tankar
Inspiration: Ett riktat mejl jag verkligen uppskattade
Intervju: Psykologins roll i ledarskap för friluftsliv
Läst i veckan: Honungsfällan av Lars Berge och Axel Gordh Humelsjö
Tips: 23 intressanta föreläsningar och en panel
Tips: CSRD – vad är det?
Guide för att skapa läsfrämjande insatser
Jag skulle vilja hävda att Sverige är i en läskris. Någon som håller med mig är Tobias Nielsén (VD för förlaget Volante) som i slutet av maj skrev ett intresseväckande debattinlägg på DN.
Även om vi går mot en framtid där ChatGPT och dess kusiner kommer att sköta en hel del skrivande åt oss ser jag inga tecken på att läsförståelse och förmågan att kunna få fram en poäng i tal och skrift inte skulle vara en färdigheter för framtiden.
Så när både barn och vuxna läser allt mindre bör vi vara oroliga, inte minst eftersom det historiskt alltid varit så att läsandet är lägre för familjer med låg socioekonomisk status. Lägg därtill att det knappast lär vara vanligt med betalversioner av AI-verktyg som just ChatGPT i denna demografi så kan vem som helst se att vi har ett skeenande ojämlikhetståg framför oss.
Det bör nämnas att jag som författare och medlem i Författarförbundet är part i målet då jag ju gärna ser att människor fortsätter att köpa och läsa mina och kollegornas böcker.
Hursomhelst, jag drömmer om att det skulle börja hända lite mer kring läsfrågan. Politiskt kan det väl inte räcka med att debattera huruvida litteraturkanon är bra eller dåligt?
Lyckligtvis finns det mycket inspiration att hämta när det kommer till kombinationen beteendeförändring och läsfrämjande. Bland annat läste jag nyligen konsultbolaget Ideas42:s guide Building home reading habits, en guide som främst vänder sig till aktörer inom skolväsendet.
Det är ett rätt så långt dokument men med ett tydligt syfte: lär dig förstå vad som hindrar familjer från att läsa mer hemma och designa därefter insatser som kan ta bort dessa hinder.
Ideas42 sorterar in vad som hindrar familjer i tre kategorier:
Avsaknad av intention att börja läsa
Föräldrar ser inte alltid barnets utbildning som deras ansvar.
Engagemang för läsning varierar mellan vårdnadshavare.
Tron att läsfärdigheter är medfödda snarare än utvecklade.
Föräldrar som inte ser sig själva som läsare kämpar med att vara goda förebilder.
Avsaknad av rätt förutsättningar
Föräldrar vet inte hur mycket läsning som räcker (och det vet inte forskningen heller, men att läsa är bra).
Att hitta rätt böcker kan vara kostsamt och svårt.
Barn tappar intresset när deras läsfärdigheter inte räcker till.
Föräldrar väljer inte alltid böcker på rätt nivå.
Barn har för lite att säga till om i valet av böcker.
Får inte till vanan att läsa
Svårt att hitta tid för läsning.
Möjligheter att läsa passerar obemärkt.
Att inte läsa för sitt barn har inga omedelbart negativa konsekvenser.
Läsa är inte en standardaktivitet i många familjer.
Föräldrar antar felaktigt att de inte kommer att njuta av att läsa med sina barn.
Som du ser är hindren många, så självklart behövs det rätt så omfattande insatser för att överbrygga dem. Ideas42 rekommenderar därför att läsfrämjande insatser måste innehålla flera av följande rekommendationer om insatserna ska ha någon som helst chans att lyckas:
Gör uppgiften hanterbar
Uppmuntra föräldrar att göra planer för när och vad de ska läsa med barnet.
Ge påminnelser i rätt tid, typ vid läggdags.
Hjälp föräldrar att sätta mål.
Stärk föräldrarna
Normalisera läsning hemma.
Ge föräldrarna verktyg att lyckas.
Ge positiv förstärkning, exempelvis genom uppmuntran från lärare.
Upprätthåll regelbunden kontakt med föräldern för att höra om hur det går.
Tillgång till böcker
Säkerställ att det finns böcker på rätt nivå för barnen.
Gör det lätt för barn att hitta och låna nya böcker.
Låt barnet bestämma bok.
Erbjud rekommendationer för att underlätta valet av bok.
Erbjud innehåll på modersmålet för flerspråkiga barn.
Ideas42 avråder från att ha läsplattor eller surfplattor som en del av en läsfrämjande insats. De medger att läsplattor ofta innebär ett större och mer tillgängligt utbud av böcker, men de har sett att tekniken kan skapa onödig friktion i insatser. Oro över att ha sönder en lånad platta och stök med laddning har visat sig komma i vägen för själva läsningen.
Information vid pumpen förändrar inte hur vi tankar
Varje gång jag tankar får jag en liten liten förnimmelse av hur det var att gå på toaletten innan den smarta telefonens intrång. Precis som då finner jag mig leta efter saker att läsa för att få tiden att gå snabbare. Istället för schampoflaskor och element tittar jag istället på information om drivmedels klimatavtryck, det vill säga det enda som finns att läsa när man står och tankar.
En artikel från SvD lärde mig nyligen att den här typen av information dök upp på grund av en lag som trädde i kraft 2021 med det uttalade syftet att underlätta för konsumenter att fatta mer hållbara beslut kring vad de fyller bilen med.
Nu har Energimyndigheten konstaterat att den här typ av miljöinformation vid den här typen av platser sannolikt haft noll effekt på val av drivmedel.
Självklart är jag långt ifrån den enda som reagerat på slutsatsen med ett ironiskt “you think?!” Det som vore intressant att veta är om lagstiftarna 2021 var av en annan åsikt. Var man så naiv att man trodde att information kunde få konsumenten att flytta handen till något mer hållbart? Flytta-handen-psykologi har historiskt sätt visat sig vara svår att få till när det kommer till exempelvis val av matvaror, så varför skulle det ha någon effekt på något så komplicerat som drivmedel.
Förvisso tillhör jag kanske den minoritet som de få gånger jag tankar behöver dubbelkolla att det verkligen är just bensin, disel eller något annat som ska in i bilen jag lånat. Tack vare Energimyndighetens utvärdering kan vi konstatera att just framme vid pumpen inte är rätt tillfälle att försöka knuffa bilistens beteenden. I min mening är det bättre att lägga krutet på att påverka bilister när de köper en ny bil bil eller varför inte påväg ut från hemmet på morgonen?
Ett riktat mejl jag verkligen uppskattade
Det är nog inte bara jag som ser en otrolig potential när det kommer till Spotifys möjligheter att sälja biljetter till konserter. Eventuellt så bromsar jätten Ticketmaster all utveckling på denna front, men jag ser hur Spotify gör många små tester med att gifta digital lyssning med live-upplevelser.
Ett sådant test damp ner i min inbox i veckan då jag som “superfan” av The Hives fick chansen att knipa två gratis biljetter till deras kommande konsert på Gröna Lund.
Tyvärr hann biljetterna gå åt men jag välkomnar liknade insatser från Spotify i framtiden.
Psykologins roll i ledarskap för friluftsliv
I veckan kom en spännande bok skriven av en tidigare uppdragsgivare. Boken Ledarskap för friluftsliv är en manual för dig som leder friluftsaktiviteter, men självklart innehåller den massa matnyttigt för alla typer av ledare.
Jag passade på att ställa några frågor till Kristofer Olsson, en av bokens författare. Självklart var jag lite extra nyfiken på att höra om något från vårt gemensamma arbete letat sig in i boken.
Berätta lite om dig och dina erfarenheter av att arbeta med ledarskap för just friluftsliv.
Beteendeprojektet tillsammans mer er (att minska hyresgästers varmvattenförbrukningar) gjorde jag i egenskap av innovationsledare på mjukvarubolaget Vitec. Jag är professionell innovations- och produktledare men jag har även instruerat i snowboard och utbildat snowboardinstruktörer ideellt i över 20 år. Det jag gillar med att leda i naturen är att alla är närvarande, vilket ger omedelbar återkoppling på mitt ledarskap. Jag ser vad som fungerar och vad som inte fungerar i mitt ledarskap.
Varför valde du att skriva boken?
Carl Hård af Segerstad och jag har utbildat utbildningsledare i alla typer av friluftsliv i över tio år, så som kajak, MTB, fjällvandring, längdåkning, alpina skidor eller långfärdskridsko. Vi har sett ett behov att beskriva hur alla ledare kan skapa meningsfulla och oförglömliga upplevelser i naturen, oavsett friluftsgren. Vi vet att ledarskapet funkar i praktiken, men fungerar det i teorin? Det var vår utmaningen när vi började skriva boken.
Vi har ju arbetat tillsammans i ett projekt kring en helt annan utmaning (varmvattenförbrukning) finns det något av det du lärde dig från projektet som hittat in i boken?
Vårt projekt bekräftade två viktiga grunder som finns i boken. Det första är att ett fokus på beteenden: Det gör att ledarskapet blir tydligt och att går att träna upp. Det andra är fokuset på deltagarna: Deras motivation, förmåga och miljö gör att friluftsupplevelsen blir uppskattad och lyckad.
Till sist, även om inramningen i boken är just friluftsliv så gissar jag att det finns mycket i boken som alla ledare kan lära sig från boken. Har du några exempel på vad man lär sig av boken som går att generalisera till andra områden?
Absolut! Det finns många lärdomar i boken som en ledare kan överföra till sitt sammanhang. Till exempel, att ledaren alltid har deltagarnas eller medarbetarnas bästa i åtanke. Det gör det tydligare att leda och ger en riktning i ledarskapet. Om ledare får sina deltagare eller medarbetare att känna samhörighet och få en känsla av valfrihet gör att de trivs, utvecklas och presterar bättre. Vi har valt att beskriva ett integrerat ledarskap i boken, där varje del beskriver och fördjupar de andra. Det har jag inte sett i någon annan ledarskapsbok, varken i friluftslivet eller i arbetslivet. Denna helhetsbild gör att både nya och rutinerade ledare kan öka sin förståelse av sig själv och sitt ledarskap med hjälp av boken, oavsett om de leder inomhus eller utomhus.
Här kan du läsa mer om boken och nedan hittar du en presentation av det projekt som vi drev tillsammans med bland annat Kristofer och Vitec.
Läst i veckan
Honungsfällan av Lars Berge och Axel Gordh Humelsjö är ännu ett bevis på att boken är värdens mest prisvärda produkt. Här berättar två journalister historien om Swedbank och den penningtvättskandal som uppdagades för ett par år sedan.
Boken är en berättelse om ryska spioner, om oligarker, om svenska mellanchefer som köper sex i Ryssland och mycket mycket mer. Men framförallt är det en historia om moral och vilka katastrofala konsekvenser den gamla “folkbanken” fått lida på grund av dess lednings avsaknad av moraliska principer.
På många sätt är boken också ännu ett bevis på att stora och fina värdeord inte har någon som helst effekt på medarbetares beteenden.
Läs eller lyssna på boken i sommar!
23 intressanta föreläsningar och en panel
För någon månad sedan höll jag tre korta föreläsningar på Fastighetsdagen, arrangerad av vännerna på Electricity. Under dagen hölls också 20(!) andra föreläsningar på tema fastighet, hållbarhet och energi. En otroligt inspirerande dag och nu har du chans att uppleva den. Allt finns nämligen samlat här.
I tisdags deltog jag också i en panel om Postnords årliga rapport Mottagarmakt. Jag fick utrymme att prata om projekt och när de är som roligast och jobbigast. Jag är väldigt nöjd med panelen så ta gärna en titt.
CSRD – vad är det?
Det finns en ny förkortning i stan som många företag bör känna till. Med CSRD ställer EU nya krav på företags hållbarhetsarbete och hur detta redovisas.
Att ha ett hum om CSRD är lika viktigt som att ha ett hum om GDPR. Tack vare vännerna på podden Kapitalet kan du skaffa dig sagda hum på 15 minuter, nedan hittar du länken till denna lyssning.
Hua! Det var ett långt nyhetsbrev, och tänk att du tog dig hela vägen hit!
Vet du vad, jag fick lite feeling… Framför mig ligger just nu tre exemplar av min senaste bok Digitala beteenden. Svara på dagens mejl så blir en av dem din!
OBS! Gäller självklart de tre läsare som är snabbast på att svara.