Niklas Laninges nyhetsbrev #226
Apples maskiner kan inte kategorisering. Alla pratar NVIDIA, men hur hållbar är försäljningen? Uber bjuder in till inspirerande beteendeprojekt.
Godmorgon!
I veckan har jag hunnit besöka Borås och Göteborg, och därmed spenderat närmare 16 timmar på tåg. Jag gillar att åka tåg, men man kan verkligen få för mycket av en god sak...
Stort tack till alla er som delade nyhetsbrevet förra veckan, och således kom åt månadens belöning. Tack vare er är det ca 100 fler som läser nyhetsbrevet nu jämfört med förra veckan.
Här har du dagens meny:
Åsikt: Är Kate Bush klassisk musik?
Tips: Tickital – delningsekonomi på steroider
Nyhet: Hur hållbar är Nvidias försäljning?
Inspiration: Klarnas väldigt specifika användning av generativ AI
Kunskap: Uber ger bilägare $1000 i månaden – om de ger upp bilen
Tips: Välkommen på frukost!
Vill du ha en samling av mina mest användbara länkar om beteendeförändring? Värvar du en läsare till nyhetsbrevet så skickar jag över den direkt. Via knappen nedan hittar du länken du ska använda för att få tillgång till belöningen.
Är Kate Bush klassisk musik?
Jag har nyligen sett fjärde säsongen av Stranger Things så givetvis har Kate Bush gått varm i lurarna. Ni som sett serien vet vad jag pratar om, i korhet kan man väl säga att en av artistens låtar spelar en avgörande roll i säsong fyra.
När jag går till artistens sida på Apple Music så informerar Apple mig om att det går att komma åt Kate Bushs katalog i Apples app för klassisk musik, något som illustreras med en G-klav, se nedan.
Att Apple väljer att katigorisera Bush som just klassisk musik (man gör självklart detta för Bach, Wagner och gänget) gjorde mig lite förvirrad. Är allt från 80-talet numera klassisk musik? En snabb koll på andra artister som hade hits 1984 visar att så inte är fallet. Varken Wham! eller Madonna är klassisk musik enligt Apple.
Tyvärr har jag inget smartare att säga om saken än att teknikjättarna ännu en gång verkar visa upp en viss tondövhet (hehe) när det kommer att klassificera innehållet som visas i deras appar. Sannolikt för den här missen knappast med sig några större förluster för de artister som likt Bush stämplas som “klassisk musik”.
Däremot påminner Apples miss mig ännu en gång om att den här typen av maskindriven kategorisering är långt ifrån perfekt.
Tickital – delningsekonomi på steroider
Jag älskar den så kallade delningsekonomin, ett begrepp som kanske peakade på 2010-talet med aktörer som Airbnb etc. Eftersom det mesta vi äger (bilar, verktyg och i viss mån boenden) sällan nyttjas under dygnets alla timmar eller årets alla dagar är det ju perfekt att aktörer som just Airbnb och Hygglo gör det möjligt för alla oss som äger något att casha in när vår bil, pryl eller lägenhet inte används av oss själva.
Tyvärr är det lättare sagt en gjort att få till detta eftersom delandet av fysiska ting kräver en viss logistisk ansträngning (någon måste komma och hämta min slagborr) och viss risk (någon kan ha sönder sagda slagborr).
Gissa om jag därför blev peppad när jag hittade appen Tickital eftersom denna möjliggör delning av något helt mjukvarubaserat – ens månadskort för kollektivtrafik. Med appen kan man exempelvis låna ut sitt (digitala) månadskort under en begränsad period till högst bjudande. När jag exempelvis befann mig i Borås i veckan hade jag antingen kunnat köpa en biljett till Göteborg via Västtrafik, eller så kunde jag hyra en biljett av en privatperson via Tickital.
Appen verkar befinna sig i någon sorts gråzon än så länge då jag är osäker på hur uppskattat initiativet är av kollektivtrafiksaktörer som exempelvis Västtrafik. För de studenter som berättade om appen för mig har den dock verkligen haft en rejäl påverkan på deras privatekonomi. Vissa kunde intyga att Tickital i princip inneburit att de i princip kan finansiera hela sitt månadskort genom uthyrning under de dagar de inte behöver resa kollektivt.
Vi får se om den här typ av delningsekonomiska lösningar snart är ett minne blott, eller om detta bara är början på en tid då vi inte längre “bara” kan dela fysiska ting utan även digitala tjänster.
Hur hållbar är Nvidias försäljning?
I somras var jag i Stockholms skärgård och som alltid så tjyvlyssnade jag rejält på vad människorna runt omkring mig pratade om. Bland annat hörde jag ett par i 60-årsåldern prata om sina investeringar i Nvidia, ett företag vars chiplösningar blivit hett eftertraktade under AI-boomen.
Nvidias aktie och företagets försäljning har gått som tåget de senaste åren, så låt oss skrapa lite på ytan för att se vad detta egentligen innebär. Till vår hjälp har vi sajten Sherwood som lusläst Nvidias kvartalsrapport som visar att en stor del av försäljningen av Nvidias mest populära produkt gått till fyra företag.
En tolkning av ovan kan därför vara att några få välfinansierade aktörer ligger bakom Nvidias explosionsartade tillväxt. Vad händer när Meta och gänget känner sig nöjda? Man kan så klart också tolka det som att det är den här typen av aktörer som är snabbast på bollen och att alla andra kommer att behöva göra liknande investeringar för att kunna “hänga med”.
Ett argument för den sistnämnda tolkningen är att tröskeln för att använda generativ AI blir lägre och lägre. Sen ett tag tillbaka så kan du som googlar med ett knapptryck välja som du vill göra en klassisk Google-sökning eller en smartare sökning via företagets ChatGPT-konkurrens Gemini.
Eftersom jag själv är övertygad om att vi är inne i ett paradigmskifte försöker jag göra det så lätt som möjligt för mig att själv använda den här typen av AI-verktyg så ofta som det bara går. Exempelvis har jag lagt in genvägar till Perplexity och ChatGPT på min låsta skärm i telefonen, något som lett till att apparna numera är några av de mest välanvända i min telefon.
Klarnas väldigt specifika användning av generativ AI
I veckan har amerikansk press nämnt en del om Klarnas experiment och användning av generativ AI för att effektivisera sin organisation. Detta har främst handlat om att företaget fått AI att ersätta kundtjänstarbete som tidigare utförts av ca 700 anställda. Som en följd av detta är Klarna numera färre anställda 2024 än vad man var 2023 och deras VD låter hälsa att man bara har börjat.
I mina försök att lära mig mer om vad som händer på Klarna hittade jag en längre intervju med Klarnas VD Sebastian Siemiatkowski där han berättar ingående om företagets arbete med AI.
Här berättar han exempelvis att det är de mer komplicerade ärendena som effektiviserats rejält tack vare generativ AI. Hanteringstiden har gått från 14 minuter till 2 minuter för ärenden som handlar om att en kund hävdar att de inte fått en vara, men där säljaren menar att man visst skickat den.
Siemiatkowski menar samtidigt att han inte är imponerad av de resultat som exempelvis Chat GPT ger för uppgifter som kräver kreativitet. Som han uttrycker det själv:
“Generativ AI handlar mycket om att få ut medelvärdet, men kreativitet handlar om att få ut det oväntade”
Samtidigt medger han att bolagets experimenterande med AI gjort att färre personer kan åstadkomma mer, snabbare, när det kommer till just det kreativa. Han ser ett minskat behov av personer när det kommer till att producera kreativa uttryck så vid exempelvis en annons men har svårt att se att AI kan ersätta kreativ copywriting. Däremot har man redan tagit hjälp av AI för de miljontals produktbeskrivningar Klarna behöver för sitt dotterbolag Pricerunner.
Är du sugen på att se hur generativ AI kan användas för att lösa väldigt specifika och kostsamma problem så tycker jag verkligen att du ska spana in hela intervjun. Själv tror jag verkligen att det är den här typen av exempel som vi måste se mer av för att alla organisationer ska förstå den verkliga potentialen med AI.
Uber ger bilägare $1000 i månaden – om de ger upp bilen
Jag har ett kluvet förhållande till Uber. Å ena sidan har vi ju en innovativ aktör som fört en ganska konservativ bransch in i framtiden. Å andra sidan har en aktör som genom åren använt en rad aggressiva metoder för att vinna marknadsandelar. Det sistnämnda kanske främst skedde under den förre VD:n men låt oss aldrig glömma hur Ubers nuvarande VD svarade på frågan (ca en minut in i klippet) om mordet på journalisten Jamal Khashoggi, ett mord utfört av den saudiska staten (Ubers femte största ägare).
Med allt det sagt vill jag ändå säga att jag kommer följa Ubers initiativ One less car med stor nyfikenhet. Här har Uber breddat sin syn vem som är deras konkurrent. Från att ha handlat om traditionella taxibolag till att numera handla om den privatägda bilen. Det pågår en hel del mental judo i pressmeddelandet om One less car, bland annat lyckas Uber positionera sig som en aktör som nämns i samma mening som cykling, gång och kollektivtrafik – och man har inte helt fel.
Deltagare som ingår i Ubers One less car-utmaning åtar sig att ställa av sin bil under några veckor, samtidigt som Uber ger dem ca $1000 att nyttja på kollektivtrafik, elsparkcyklar, bilpool, lånecyklar.
När företaget testade något liknande i Australien förra året såg man att deltagarna lyckades ersätta de flesta resor som hade gjorts med bil med andra transportmedel. Just promenader var det vanligaste sättet att ersätta en bilresa men man såg också att cyklandet gick upp bland deltagarna med 4-5 gånger.
One less car är självklart ett smart PR-jippo från Ubers sida, men samtidigt undersöker man något spännande. Det vill säga huruvida man kan ändra det som är norm i många städer (man reser med egen bil) till att etablera en helt ny norm (resande i städer kan ske med hjälp av en rad olika lösningar).
Ses vi på frukost?
Den 17:e september bjuda talarbyrån Talarnas på frukost i Stockholm. Förutom gratis frulle får du en föreläsning med yours truly. Anmälan är alltså gratis och sker här, hoppas vi ses!