Niklas Laninges nyhetsbrev #239
Prompta som ett proffs. Låg CO2-mat. Beteendeproffsets metod för att adressera rätt hinder. Beteendedesignen som dubblerade antalet lyckade studenter.
Godmorgon!
Idag testar jag något nytt i jakten på 6000 prenumeranter, vi får se om du gillar det. Förutom detta så har du såklart en matnyttig meny att hugga in på.
Så här ser den ut:
Tips: Min mest ambitiösa belöning (så här långt)
Kunskap: Så dubblerade Irrational Labs antalet studenter som fullföljde en utbildning
Kunskap: Prompta som prompt-proffsens
Kunskap: Rätt verktyg för rätt hinder
Kunskap: Björn Hedins exempel, fast för mat
Min mest ambitiösa belöning
Ok, jag har ett erkännande: under hösten har jag konsumerat alldeles för mycket innehåll från youtubern Mrbeast. Ni som har koll på Mrbeast vet att det knappast handlar om avancerad underhållning. För er som hör namnet för första gången – håll er borta då innehållet är väldigt beroendeframkallande.
Mycket av hans innehåll handlar om att tävlingar och utlottningar till de som prenumererar på hans Youtubekanal. Så här kan det se ut:
Det är billigt, men effektivt.
Eftersom året snart är slut och eftersom jag bara är ca 60 prenumeranter ifrån 6000 prenumeranter tänkte jag ta till ett Mrbeast-inspirerat grepp: en utlottning!
Då jag inte är någon dollarmiljonär med +350 miljoner prenumeranter på Youtube (än…) kan jag inte kosta på mig att lotta ut något galet dyrt, men jag vill heller inte snåla.
Därför lottar jag ut ett par Airpods pro (funkar för alla telefoner). Jag älskar själv mina Airpods, men fattar att de flesta inte tycker att det är värt att lägga 2500 kronor på ett par (väldigt lättborttappade) hörlurar.
Så deltar du i utlottningen
Du deltar genom att värva en prenumerant till nyhetsbrevet.
Hur ser jag om du lyckats med detta? Jo, om du delar nyhetsbrevet via knappen nedan så får du en unik kod att dela.
När någon prenumererar på nyhetsbrevet via din unika länk så får jag ett mejl – och du är med i utlottningen.
Utlottningen pågår under hela december, jag utser en vinnare efter jul och denne bör få sina Airpods pro strax efter nyår via posten.
Utlottningen bekostas helt av mig (via mitt eget företag, organisationsnummer 559137-6339) och du deltar alltså genom att värva en läsare via knappen här ovan.
För att säkerställa att man verkligen får göra så här tog jag hjälp av Svensk Handel som hänvisade till detta informativa inlägg. Jag upplever att jag följt deras rekommendationer.
Så dubblerade Irrational Labs studenter som fullföljde en utbildning
Vännerna på det amerikanska konsultbolaget Irrational labs delade nyss en spännande case study där man med hjälp av beteendedesign löste ett väldigt svårt problem.
Uppdragsgivaren var Merit America som har en, för mig, ganska ny affärsmodell. Merit America säljer utbildningar till personer som vill skola om sig. En utbildning kostar ca $5000, men studenter behöver bara betala för utbildningen när de får den typ av jobb som utbildningen ger behörighet till. Utbildningen är således ett sorts lån.
Utmaningen som Irrational Labs fick var att öka antalet personer som börjar på någon av Merits kurser. Problemet var nämligen inte intention, utan snarare att för få agerade på sin intention och började på en utbildning.
Vad hindrade målgruppen?
Intresset för kurserna var alltså stort, men få fullföljde sin ansökan. Varför?
Mycket handlade om en osäkerhet kring finansieringslösningen. När man var på väg att anmäla sig uppstod mängder med frågor. Riskerar man något? Kommer man bli återbetalningsskyldig om man inte får ett jobb?
Det visade sig också att många tolkade det här med lån som en “betalning” det vill säga något man måste göra innan kursen ens börjat, helt tvärtemot Merits erbjudande.
Lösningen
Hindren som målgruppen upplevde var alltså många, så Irrational labs behövde skapa en rätt så omfattande lösning.
Man gjorde det exempelvis mycket tydligare för studenter vad lånet innebar och man gav dem en bild av själva låneansökan och dess process innan de ansökte till en utbildning. Dessutom så gjorde man det tydligt att just låneansökan var en del av själva ansökningsförfarandet.
Under själva programmet så avsattes tid till att hjälpa studenterna med själva låneansökan.
Man skapade också en förenklad bild av vad lånet innebär:
Till sist så tillämpade man verktyget chunking, alltså att man delar upp viktig information i olika steg för att på så vis göra det lättare för mottagaren att ta till sig av den.
Resultatet
Innan Irrational labs lösning var det ca 21 procent av studenter som fullföljde en utbildning. När de införde lösningen gick denna upp till 42 procent, det vill säga en fördubbling!
Prompta som prompt-proffsens
I helgen hittade jag en guldklimp på Anthropics youtubekanal. Anthropic är företaget bakom ChatGPT-konkurrenten Claude, och de är riktigt bjussiga med innehåll.
I en av deras videos samtalar fyra från företaget om prompt engineering, vilket i princip handlar om vilka frågor (så kallade prompts) man kan ställa till chatbotar som Claude.
Samtalet ovan är runt 1,5 timmar så jag tog mig friheten att sammanställa det i ett par punkter med de viktigaste lärdomarna (jag delade samma sak på Linkedin i veckan):
📚 Läs och lär av andras prompts
Hämta inspiration från effektiva prompts skapade av andra. Analysera strukturen, språket och vilken typ av information de inkluderar. Testa själv och observera resultaten!
👀 Studera AI:ns svar noggrant
Fokusera inte bara på om uppgiften är korrekt löst. Fundera över hur modellen kom fram till svaret, vilka steg den tog och hur den tolkade dina instruktioner. Detta ger dig insikter i AI:ns “sätt att tänka".
🤝 Behandla modellen som en intelligent partner
Visa respekt! Ge rik kontext, detaljerade förklaringar och till och med relevanta källor som forskningsartiklar om det behövs. Du får ut mer genom att tänka stort och nyanserat.
🎯 Var tydlig med vad du vill uppnå
Definiera dina mål noggrant. Förklara dina krav tydligt, särskilt för komplexa uppgifter. Tänk på det som att göra dina tankar begripliga för någon smart, men som inte har förkunskaper om ämnet.
🔄 Öva och iterera
Experimentera med olika formuleringar och strukturer. Ju mer du testar, desto bättre blir du på att förstå vad som fungerar. Se det som en iterativ process där både framgångar och misstag lär dig något nytt.
🚀 Utmana modellen
Våga tänja på gränserna! Testa med svåra uppgifter som kräver kreativitet och problemlösning. Även om du inte lyckas direkt får du värdefulla insikter och nya tekniker.
🤓 Samarbeta med AI:n
Se modellen som en partner i processen. Låt den hjälpa dig att identifiera oklarheter, finslipa dina instruktioner och utforska olika angreppssätt. Testa att be modellen "intervjua" dig om dina mål – det kan öppna nya dörrar!
Rätt verktyg för rätt hinder
För några veckor sedan skrev beteendeforskaren Dough McKenzie-Mohr en bra text om vilka verktyg man bör använda utifrån vilka hinder ens målgrupp upplever.
I en enkel tabell förklaras vilka verktyg som kan användas utifrån vilka hinder ens målgrupp upplever:
Jag vågar tro att barriärerna förklarar sig själva, men här kommer en utveckling av respektive verktyg:
Commitment: öka målgruppens motivation genom att få hen att göra ett åtagande kopplat till förändringen du vill skapa.
Norms: lyft fram önskade normer och visa att många faktiskt redan gör det du vill att målgruppen ska göra.
Incentives: Belöna önskat beteende.
Prompts: Call to actions och uppmaningar som påminner målgruppen vid rätt tillfälle om att utföra önskat beteende.
Communication: Jag tolkar detta som att man kommunicerar viktiga delar om hur önskat beteende utförs.
Social diffusion: Försök få målgruppen att ta hjälp av en vän, expert eller annat socialt stöd.
Convenience: Förenkla för målgruppen, mer användarvänlighet, färre val och enkla instruktioner.
Jag brukar säga att det svåra med beteendeförändring är att verkligen förstå vad som hindrar målgruppen. När man har en djup förståelse för målgruppen blir det ganska enkelt att designa insatser. I det skedet kan Doughs tabell underlätta.
Björn Hedins exempel fast för mat
Förra veckan hyllade jag professorn Björn Hedin för hans pedagogiska demonstrationer som på ett enkelt sätt fick mig att förstå vart i en t-shirts livskedja det mesta utsläppen uppstår. Det korta svaret är tillverkning och konsumtion.
En annan person som förtjänar att hyllas är Daniel Skavén Ruben som varje vecka lär mig nya saker om mat i sitt nyhetsbrev FoodTech Weekly. Daniel gillade Björns exempel och påpekade att samma tankemodell gäller för den mesta matproduktionen:
“Transport är bara (i snitt) 6% av matens miljöpåverkan. Många stoltserar med att dom bara äter lokalt rött kött och mejeri. Men ur ett klimatperspektiv är det bättre för miljön att äta en (huvudsakligen) växtbaserad kost importerad från Australien!
Sen kan det finnas andra värden med att handla lokalt (se till att vi har nationell matproduktion givet säkerhetspolitiska hot osv) men just klimatet är inte ett bra argument för att handla lokalproducerad mat.”
Daniel refererade till en annan inspirerande person, dataforskaren Hanna Ritchie, som i detta inlägg visualiserar utsläppen för olika sorters mat på ett fint sätt:
Tack för tipset Daniel!
Kul att du läst hela vägen hit! På tal om Youtubers, som en del av ett projekt från i år lät jag mig intervjuas av återbruksplatformen Rumbla.