Niklas Laninges nyhetsbrev #281
Inomhusekonomin är den nya uppmärksamhetsekonomin. Teknik som ställer frågor jag inte förstår. Tiktok Shop och nya konsumtionsmönster. Plus en deppig podd.
Godmorgon!
Två veckor har gått sen sist så nu är det dags för en dos beteendeförändring och psykologi.
Här har du dagens meny:
Åsikt: Inomhusekonomin är den nya uppmärksamhetsekonomin
Oinspirerande: När teknik ställer frågor jag inte har svar på
Nyhet: Mina favoritslides från Benedict Evans årliga presentation
Nyhet: Förändrade köpbeteenden på internet
Tips för den hugade: Mörkt beteende på internet
Innan du hugger in på dagens meny vill jag slå ett slag för två saker:
Jag blir intervjuad i podden En jäkla fest! Du hittar avsnitt 1 här och 2 här.
Modern Psykologi har publicerat en längre text av mig om ett internetfenomen jag skrivit återkommande om här i nyhetsbrevet, så här ser texten ut:
Köp gärna ett ex. på Pressbyrån. 🙏
Jag experimenterar med tjänsten Podreader, här kan du höra en AI-version av mig läsa nyhetsbreven högt på Spotify och på Apple Podcast. 🤖
Inomhusekonomin är den nya uppmärksamhetsekonomin
Jag har gått runt med en tanke ganska länge nu. En sådan där idé som kräver att man till sist sätter sig ned och försöker formulera den. När jag skrev boken Beslutsfällan var uppmärksamhetsekonomin ett ledord. Jag är säker på att du har ett hum om begreppet: en ekonomi som kapitaliserar på vår uppmärksamhet, från Youtube till influencers.
Nu funderar jag på ett nytt ord.
Först kallade jag det ensamhetsekonomin. En Reddit-användare gav mig en elegantare variant: isoleringsekonomin. Men det som fått flest att skratta är benämningen inomhusekonomin.
Det som fick mig att slutligen vilja skriva om det här var årets julklapp: leksaker för vuxna. Avancerade målarböcker. Komplexa Lego-modeller. Prylar vars främsta egenskap är att de kan användas hemma, ensamma, vid ett köksbord en tisdag kväll. Jag kan bara gratulera HUI för en synnerligen samtida idé och välregisserad PR-kampanj.
När jag var liten fanns inomhusekonomin knappt. Visst fanns tv-spel och hyrfilmer, men ville man ha underhållning lämnade man oftast hemmet. Bio var och är utomhusekonomi. Karaokee, kaféer, konserter likaså. Sådant som kräver en viss ansträngning för att konsumera.
Idag ser det annorlunda ut. Idag går det att bygga en fin fin business trots att ens kunder rent hypotetiskt aldrig lämnar hemmet.
Streamingtjänster är inomhusekonomi. TikTok är inomhusekonomi. Det mest extrema exemplet är kanske Apple Vision Pro, en produkt så tydligt designad för att användas inomhus och ensam.
Tänk nu en stund på kärlekslivet. Förr behövde man ge sig ut. En bar, en restaurang, en klubb. Nu rapporteras att unga dricker allt mindre, träffar färre, och att dejting i allt högre grad sker i appar och i vissa fall ersätts av något helt annat. Chattbottar som Grok Companion eller erotikversioner av ChatGPT erbjuder relationer som inte kräver att man ens tar på sig skor, än mindre får nobben av någon.
Tänk på mat. Länge var mat en del av utomhusekonomin: skulle du äta något gott lämnade du hemmet, punkt. Idag levererar Uber Eats och Foodora vilken kulinarisk upplevelse som helst till dörren. Du behöver inte ens titta budet i ögonen, bara att klicka i contactless delivery.
Tänk arbetslivet. Konferenser (älskade konferenser) är utomhusekonomin. Frukost webbinar på Zoom är inomhusekonomin.
Inomhusekonomin oroar mig. För vad händer när företag kan växa, frodas och tjäna pengar utan att deras kunder någonsin behöver gå ut? Som psykolog är jag ganska säker på att det är bra att lämna hemmet. Det är utomhus, i vid bemärkelse, som så många av livets viktigaste lärdomar sker.
Så det är kanske inte konstigt att vi ser ökande ensamhet, fler singelhushåll, färre unga som dricker, färre som träffas och samtidigt som inomhusekonomin blomstrar.
Jag kan ha fel. Ifrågasätt mig gärna. Eller är jag något på spåret? Eller är det här bara ännu en teori jag tänkt på lite för länge?
Förändrade köpbeteenden på internet
Jag tycker det är superspännande att försöka följa hur människors beteende på internet ändras. Eftersom internet sedan länge är mer eller mindre genomkommersialiserat så innebär beteendeförändringar online nästan alltid förändringar i hur vi konsumerar.
Nu har jag läst om två spännande sådana förändringar.
Häromdagen fastnade jag vid en artikel från Wired Magazine. De rapporterade om att TikTok Shop nu omsätter mer än Ebay. Visst, Ebay kanske är en daterad referens, en relik från internet 1.0. Men som 38-åring är det ändå ett namn som sitter djupt inne. Jag minns när Ebay var internationell internetshopping.
TikTok Shop däremot har funnits i några år på sin höjd. Men modellen där innehåll, beteende och köp smälter samman i samma flöde har visat sig vara extremt potent. Och om TikTok Shop nu passerar Ebay, ja, då lär Instagram lägga ännu mer krut på sin egen Shop-satsning.
Vilket i sin tur betyder att innehåll som konverterar kommer att premieras ännu mer av algoritmerna. Vilket i sin tur betyder att vi kommer att få se fler klipp som inte primärt är underhållning utan regelrätt sälj.
Slutsats: Instagram och TikTok kommer sakta men säkert att förstöras.
Men det här är egentligen bara ett exempel på ett mycket större skifte. För parallellt håller något ännu mer omvälvande på att hända: agentic commerce.
Två olika rapporter (från Bain och McKinsey) målar tillsammans upp en framtid där vårt sätt att handla på nätet skrivs om från grunden. Fram till nu har internetdrivet köpbeteende handlat om att vi klickar oss runt, läser på och fattar egna beslut. I agentic-eran är det inte längre vi som gör allt det där. Det är våra AI-agenter.
Det här är alltså system som inte bara rekommenderar saker, utan som:
förstår våra preferenser
söker, jämför och förhandlar med säljare
genomför köp, helt utan vår inblandning
McKinsey uppskattar att det här skiftet kan motsvara 3–5 biljon dollar globalt. Det är inte ett nytt lager på befintlig ehandel utan en ny infrastruktur.
Bain beskriver det nästan som att detaljhandeln riskerar att förlora sin relation till kunderna om man inte anpassar sig. För om jag i framtiden säger till min agent: ”Köp en bra regnjacka till mig, jag litar på dig” så är det inte längre jag som går in på en sajt. Det är en agent. Den agenten bryr sig inte om varumärkesbyggande storytelling eller snygga kampanjfilmer. Den bryr sig om data, metadata och vilka system som är lättast att interagera med.
Här någonstans blir TikTok Shops tillväxt bara en smakstart (eller en parantes) på vad som väntar. För när våra flöden nu börjar förvandlas till digitala gallerior i miniatyr, pågår samtidigt ett tyst skifte där flödena kanske snart inte spelar lika stor roll. För när agenterna gör jobbet åt oss är det inte längre nödvändigt att Instagram försöker sälja oss saker i varje klipp. Agenterna hittar sakerna åt oss bakom kulisserna.
I praktiken står vi alltså vid nästa stora beteendeförändring på internet:
Från att vi styrs av algoritmer till att vi outsourcar våra beslut.
Från att vi scrollar oss fram till köp till att vi beskriver våra behov och låter en agent lösa dem.
Så om 2024 var året då alla började fippla med AI så kan 2026 mycket väl bli året då vi slutar shoppa själva.
Agenterna gör det åt oss.
Mina favoritslides från Benedict Evans årliga presentation
Benedict Evans har släppt sin årliga presentation där han blickar utåt och försöker ställa de viktigaste frågorna om teknik just nu. Spana in hela presentationen här.
Nedan hittar du tre slides som jag tycker blir en väldigt viktig påminnelse om att det är väldigt svårt att veta vilka företag och vilka tekniker som kommer gå vinnande ur ett teknikskifte.
Kolla exempelvis hur Microsofts dominans bland operativsystem gått från total till perifer på 40 år.
Eller denna slide som visar att de som dominerar i början av ett teknikskifte ofta försvinner. Bli således inte överraskad om barnbarnen frågar ”morfar, vad var ChatGPT?” om 30 år.
Och när det kommer till AI-modeller så visar sliden nedan hur vi på tre år gått ifrån en dominerande modell till en uppsjö modeller. Jag skulle absolut inte våga satsa pengar på någon av dessa. Vi vet inte om ChatGPT är Google eller Alta Vista (minns du?).
Till sist en slide som förstärker en berättelse jag gärna ställer mig bakom: teknik skapar nya jobb. Nog var ingenjörer nervösa när de såg denna annons från IBM 1952, men nog finns det fler ingenjörer idag än då?
När teknik ställer frågor jag inte har svar på
Jag är knappast den första som är förvirrad över att ChatGPT envisas om att jag som användare ska ”välja modell”. Just nu kan jag välja en modell som själv avgör hur länge den ska ”tänka”, en modell som ”tänker kortare” och en modell som är ”lika intelligent som en forskare”.
I min mening är det här inget annat än en konsekvens av ett inifrån och ut-tänk som drabbat OpenAI. För med över 800 miljoner användare är det ju uppenbart att detta är en massmarket-tjänst, men hänger gemene man med på skillnader mellan modeller?
Jag tror inte det.
Nyligen stötte jag på ännu ett exempel på dålig design när ChatGPT ombad mig att betygsätta… en personlighet?
Vad innebär detta? Vilka konsekvenser får min tumme upp eller ner? Allt är högst oklart, men som sagt ett bevis på att gänget på OpenAI inte satt sig i kundens skor.
Mörkt beteende på internet
Jag behöver (och vill inte) inte gå in på detaljer men är du sugen på att bekanta dig med något mörkt som just nu pågår på internet bör du lyssna på denna podd:
DN:s Kristofer Ahlström skrev också om samma fenomen i sin krönika i lördags. Den stora frågan är hur utbrett fenomenet är? Kanske har journalisten bakom artikeln och podden hittat ett beteende som är riktigt fringe eller så är gooning en verklig subkultur som vi alla borde vara oroade över.
Och smått äcklade.
Lyssna och avgör själv.
Tack för att du läst hela vägen hit! I vanlig ordning har det blivit en del intervjuer sen senaste nyhetsbrevet. Ett axplock:
Köpfällor under Black Friday samt lite Black Friday-psykologi hos Omni.
Om bedrägerier på Instagram. OBS! Jag är drabbad då någon skapar fejkkonton i mitt namn just nu. 😰
Därför förlorar den som sparar i aktier mot den som sparar i fonder.
Hej! Och tack för en intressant läsning du bidragit med genom att dela med dig av din analys och tankar! Är ny i din "följarskara". Jag är glad att ha hittat till din sida!
Finns såååå mycket att vidröra och ta på eftersom människans beteende och den digitala landskapet i uppmärksamhetsekonomin är så föränderlig och surrealistisk, på något vis.
Inomhusekonomi, spännande begrepp. Likaså beskrivningen du levererar.
Personligen får jag en obehaglig känsla när jag kan uppleva att människans agens och autonomi i framtiden kan förklaras av att vi outsourcar den till AI-agenter. Har tidigare fått nys om denna framtida föreställda beteendeförändring och det är, jag vet inte, svårt att greppa och föreställa sig. Vad tar vi oss åt med all överflödig tid när AI-agenter sköter tänkandet åt oss? Vi är väl redan påväg dit?
Intressant är det också att se hur innovativa och kreativa företagen har blivit på att kapitalisera på människors bekvämligheter. Jag reagerar starkt på den utvecklingen, vilket delvis kan förklaras av min passion för den mänskliga interaktionen face to face, och i viss utsträckning det som idag av yngre generationer kan ses som pasé (analoga, hantverk, sociala interaktioner IRL m.m). Är man sen 80-talist så är man ;)
Vilken härlig flip-through eller unpaging av Modern psykologi, det ser man alltför sällan ☺️Pressbyrån nästa!