Niklas Laninges nyhetsbrev #293
Det nya namnet för säljare i AI-eran. Boktips för dig som vill se in i framtiden. Tokenbegränsningar – vår tids främsta betalvägg.
God morgon!
Stort tack till alla som testat min funktion för ”smarta sökningar” i nyhetsbrevet. Jag har uppdaterat den lite utifrån er feedback så testa gärna igen.
Här kommer dagens meny:
FDE, kärt barn har många namn
Intervju med Judith Wolst om hennes nya bok Framtidig
Tokenbegränsningar – vår tids givna betalvägg
Barntips: Kvartalskalas
Hundyoutube är här!
Jag experimenterar med tjänsten Podreader, här kan du höra en AI-version av mig läsa nyhetsbreven högt på Spotify och på Apple Podcast. 🤖
Kärt barn har många namn
Björn Jeffery gjorde en observation i SvD:s nyhetsbrev Tech Brief häromdagen. Tydligen så har både OpenAI och Anthropic tagit in rejält med riskkapital öronmärkt för att utveckla konsultverksamheter. Självklart uttrycker inte företagen det exakt så, snarare pratar man om verksamheter med rollen Forward Deployed Engineer (FDE). Titeln är, enligt Jeffery med flera, inget annat än ett annat ord för ”konsult”.
Termen är inte ny. Den myntades av Palantir för över tio år sedan. Nu har titeln fått vingar inom AI-branschen, Lovable är ett av många bolag som rekryterar FDE:s. Det hela har fått mig att tänka på tre saker.
För det första att tekniken är inte längre flaskhalsen. Det är människorna runt om kring den. När OpenAI och Anthropic börjar bygga in house konsultverksamhet (och krokar arm med Accenture, Deloitte och IBM) signalerar de att vinsten inte ligger i ännu en ny modell, utan i att få den teknik som redan finns att faktiskt användas i en organisations vardag.
För det andra är det här ett kvitto på det ”psykologiska lagget” jag skrev om i nyhetsbrev #288. Då nämnde jag forskning publicerad i Harvard Business Review som visade att medarbetare testar AI, men sällan integrerar det. Att bygga om sina vanor är dyrt. Det är där FDE:n kommer in: en ingenjör som sitter bredvid kunden, lär sig deras arbete och bygger lösningar som faktiskt landar i vardagen. Det är inte ett tekniskt problem. Det är change management.
För det tredje handlar det här om bolagsvärderingarna. När bolag prissätts som om de redan revolutionerat näringslivet behöver intäkterna komma ikapp. Snabbt. Och då räcker det inte att tekniken är bra, någon måste få den att fungera ute hos kunderna.
Så ja, vi har fått ett nytt namn på en gammal roll. Huruvida det är en roll som behövs eller inte får framtiden utvisa. Däremot är det inget nytt att teknikbolag anställer en viss typ av människa för att få den breda massan av människor att anamma teknikbolagets produkter.
Judith Wolst om boken Framtidig
Min vän Judith Wolst har skrivit en bok. Jag har läst boken och tycker att den lyckas med det fackböcker gör när de är som bäst: att förändra hur jag beter mig. Boken är perfekt för dig som finner det stimulerande att tänka på framtiden, men som också uppskattar att hänga upp sådana övningar på nya mentala modeller.
Jag ställde tre frågor om boken till Judith, här kommer hennes svar.
Vad kan vi som gillar beteendeförändring lära oss av boken?
Boken handlar mycket om varför människor och samhällen så ofta har svårt att förändras, trots att vi vet vad som står på spel. Men också om hur framtidsbilder påverkar beteenden mer än vi tror. Om vi bara ser kollaps blir vi passiva. Om vi kan se möjliga, bättre framtider blir förändring plötsligt lättare att mobilisera kring. Jag tror många som är intresserade av beteendeförändring kommer känna igen sig i hur starkt våra berättelser om framtiden styr våra beslut i nuet.
Framtidig, pingvineffekten, fixaton, snavben. Boken är ju full av finuliga nyord. Har du någon egen favorit av alla de här orden?
Favoriten satte jag på framsidan. Framtidig vore ju amazing om det kom med på nyordslistan. Att vara framtidig är både ett sätt att tänka och ett sätt att agera
Att tänka framtidigt innebär att inte fastna i hur världen är, utan öva sig i att föreställa sig hur den skulle kunna bli. Och att vara framtidig är att visa vägen genom handling — mot en bättre framtid.
Boken beskrivs som en träningsplats där man kan tänka bortom nuet. Vad hoppas du att läsare som vill använda boken som en träningsplats under sommaren ska göra?
Jag hoppas att man börjar träna sitt framtidssinne lite oftare. Att man vågar leka med tanken “”tänk om?” istället för att automatiskt utgå från att allt kommer fortsätta ungefär som idag. Kanske framförallt att man blir lite mer nyfiken än rädd inför förändring. Och att man efter sommaren känner större lust att faktiskt vara med och påverka framtiden, istället för att bara reagera på den.
Sugen på boken? Köp den direkt från förlaget och använd koden Judith så får du 15 procent rabatt.
Tokenbegränsningar – vår tids givna betalvägg
Om beteendedesignsbranschen skulle ha någon typ av pris så skulle en given kategori vara ”årets betalvägg”. Att veta när och hur man just sätter upp en vägg framför sina kunder och ens produkts mest attraktiva funktioner är nämligen något av en konstform.
Genom åren har jag sett alla möjliga varianter: man kan låta vissa funktioner vara bakom betalväggen, man kan begränsa hur mycket man som användare får använda gratis (tänk Dropboxs begränsning av lagringsutrymme. I AI-eran så är den givna begränsningen tokens, alltså helt enkelt hur mycket AI-juice man får krama ur tjänsten under en given period.
Dedikerade användare av Claude har säkerligen stött på dess tidsfönster då vi som användare får nyttja en viss mängd tokens. Fler tjänster har hakat på, då av två självklara anledningar:
Tokens kostar pengar, riktigt mycket pengar.
Det är när man bränner som mest tokens som kunden är som mest i flow, alltså ett perfekt tillfälle att säga ”vill du fortsätta jobba så måste du betala”.
Håll gärna ögonen öppna efter den här typen av betalväggar då jag börjat samla på dem, så här såg det exempelvis ut när jag hade en osannolikt produktiv dag med programmet Descript.
Barntips: Kvartalskalas
Ok, nu kommer en något långsökt koppling till beteendeförändring. Eftersom det är mitt nyhetsbrev så bestämmer jag innehållet så här kommer fin grej jag bara måste berätta om det.
Vi börjar med problemet: barnkalas.
De är dyra, svettiga att arrangera och om föräldrar inte följer policyn ”bjud alla” så riskerar de att lämna vissa barn utanför.
Lösningen: kvartalskalas!
Jag hörde nyss om en skola som genom hela lågstadiet kör kvartalskalas. Detta innebär att alla föräldrar vars barn fyller år i samma kvartal arrangerar ett kalas tillsammans – och alla i klassen är bjudna.
En synnerligen psykologiskt smart lösning om du frågar mig.
Hundyoutube är här!
Till sist en sorglig historia om utbud och efterfrågan. Sverige var inte det enda land som fick 10-20 procent fler hundar under pandemin. Nu när hemmajobb är allt mer ifrågasatt (av chefer) kommer biverkningarna av allas beslut att skaffa hund. Här hemma märks det nog mest på priserna för hunddagis samt på Hundstallets belastning beträffande hundar som behöver omplaceras.
I USA har en något mörkare biverkning dykt upp: Youtube-klipp för hundar.
Kanalen Siesta Dog TV skapar videos för hundar som lämnas hemma medan husse och matte är på jobbet. Vad jag kunnat läsa mig till finns det noll vetenskapliga belägg för att den här typen av videos uppskattas av hundar.
Möjligtvis är den främsta funktionen med videos för hundar att det dövar ägarnas dåliga samvete något i stunden. Nog känner man igen den typen av skärmsyften från en annan del av livet. 😜
Tack för att du läst hela vägen hit! Känns det trist att nästa nyhetsbrev är två veckor bort? Håll då tillgodo med två nya krönikor från mig: