Niklas Laninges nyhetsbrev #189
Shopifys VD inspirerar, när defaults inte fungerar och Amazon och digitalaplattformar som annonsifierar.
Godmorgon!
Vi börjar med tre snabba tips:
Är du företagare? Har du tre minuter över? Ta då gärna en titt på denna enkät som vi utför som en del av ett projekt inom Energimyndighetens satsning Energieffektivare vardag.
Delta i vårt nästa webbinarium och se hur vi minskade olovlig dumpning av avfall i ett särskilt utsatt område med 56 procent. Information och anmälan här.
I slutet av november är det dags för ännu ett av våra webbinarium. Denna gång om experimentet vars fynd hjälper Väsbyhem att spara 165 000 liter varmvatten per månad! Information och anmälan här.
Så till dagens meny:
Åsikt: Subtraktion — min nya favoritprincip
Kunskap: När defaults fungerar, och inte
Kunskap: Är målet för allt att bli en annonsplats?
Läst i veckan: Okänd soldat av Veinö Linna och Hjärnspöken av J. Bernlef
Subtraktion — min nya favoritprincip
I veckan har jag fått tiden att gå med hjälp av föreläsningar och intervjuer från konferensen All In Summit. En av dessa var med Tobi Lütke, grundaren av ehandelsplattformen Shopify.
Under sina 30 minuter så hinner han säga ett par intressanta saker om hur konsumentbeteende skiftat under de ca 10 år som Shopify har funnits. Det mest intressanta kom dock mot slutet, ca 27 minuter in, då han ombeds prata om den kalender-plugin som infördes för några månader sedan.
Jag skrev om denna i nyhetsbrev #183, i korthet handlar det om en funktion i medarbetarnas kalendrar som anger vad ett planerat möte kommer att kosta (utifrån en schablon baserat på de som bjuds in till mötet). Förhoppningen från Tobi är att detta ska få hans anställda att tänka till varje gång de bokar ett möte. Företaget har dessutom en policy att regelbundet radera alla stående möten och onödiga Slackkanaler. Allt detta under parollen “Subtraction”.
Principen är enkel, och därför briljant: nästan ingenpå ett företag har mandat att ta bort saker (stående möten, rutiner, roller). Egentligen är det bara företagets grundare som kan göra detta, varpå företag vars grundare sedan länge kilat vidare tenderar att svämma över av återkommande möten, rutiner, policies etc. Enligt Lütke är det därför hans ansvar som grundare att använda det mandat han har, bland annat genom att just “ta bort” mer än han lägger till.
Som medgrundare av ett bolag kommer jag verkligen att lyda detta råd från och med nu. Se hela intervjun med Tobi nedan.
På tal om ehandlare som kommit med kloka ord. Vem skrev följande i en av företagets kvartalsrapporter ?
“If you want to be successful in business (in life, actually), you have to create more than you consume. Your goal should be to create value for everyone you interact with. Any business that doesn’t create value for those it touches, even if it appears successful on the surface, isn’t long for this world. It’s on the way out.”
När defaults är mindre framgångsrika
I veckan skummade jag igenom boken The elements of choice av forskaren Eric Johnson. Boken innehöll få överraskningar, men presenterade en för mig obekant studie.
I metaanalysen i fråga har man undersökt vilka effekter som kan förväntas av att göra ett visst val till ett så kallat förval. Eller som man säger på engelska (och allt oftare på svenska) vilket val är default?
Sedan beteendeekonomer började släppas upp på TED-scener världen över har begreppet default blivit vida känt, inte minst när det kommer till förvalets roll inom organdonation. Klassikern i sammanhanget är just graferna som visar vilka stora skillnader det är mellan länder där man automatiskt blir givare och länder där man aktivt måste gå med.
Andra klassiker i sammanhanget är den tyska studien som visade att 62 procent fler väljer grön energi om ens elbolag har gjort valet till default. Man tackar alltså sällan ja till att byta från brun till grön el, men det samma gäller när man istället måste tacka ja till brun istället för grön el.
Metastudien som lyfts upp i boken visar dock att nyss nämnda val faktiskt är mer och mindre lämpade för just defaults. Börja med spana in “skogsdiagrammet” nedan:
Vad ser vi? Jo, att defaults verkar ha som störst effekt på val vi gör som konsument och mindre effekt på hälsorelaterade val. Vad skillnaden beror på kan bara författaren spekulera kring. Kanske är det så att vi är mindre noggranna med konsumentval så som val av el vilket gör oss mer benägna att stå kvar vid förvalet? Kanske litar vi mer på de som designat besluten kring vår konsumtion än de som designat val kring vår hälsa?
Oavsett orsak så är det bra att känna till att defaults verkligen har en stor påverkan på våra beslut, men att det finns områden där de funkar bättre respektive sämre.
Är målet för allt att bli en annonsplats?
För inte allt för många år sedan hörde jag att Amazons annonsintäkter ökat från typ 3 till 6 miljarder dollar per år. Detta var inte länge sedan, vilket är varför jag minns det fortfarande. I veckan snubblade jag dock på information som visar att dessa intäkter nu är hela 43 miljarder dollar om året!
Jämför man med marginalerna på säg toalettpapper så är det nog rimligt att anta att reklam står för en stor del av Amazons vinst numera. Faktum är att man nu är världens tredje största annonsplats (efter Metas 110 miljarder och Googles över 200 miljarder).
Då Amazon ju inte är så närvarande i svenskars liv kanske det är värt att nämna att jag här talar om annonser som visas i samband med att någon söker efter en pryl eller produkt på sajten, något som tydligen ca 60 procent av amerikaner gör istället för att söka efter prylen via Google.
Läs gärna hela inlägget för mer fascinerande statistik. Nu zoomar vi ut.
The bigger picture
Det verkar som att det är en riktig klassiker inom tech-världen att först attrahera kunder i termer av “köpare och säljare” för att sedan addera möjligheten för annonsörer att slåss om köparnas uppmärksamhet.
I Ubers senaste kvartalsrapport kan man exempelvis läsa:
Advertising: Launched video ads on Uber, Uber Eats, Drizly and in-car tablets. In addition, expanded our advertising formats with the addition of Sponsored Items opportunities for CPG brands on Uber Eats. Further, announced a data collaboration with Omnicom Media Group in the US, strengthening the unique ad buying offering of mobility and retail media inventory on Uber. Active advertisingmerchants during the quarter exceeded 400K. Our revenue run-rate from Advertising exceeded $650 million.
Även svenska Spotify lyfter gärna annonsintäkter som en viktig och växande intäktskälla. 2022 var siffran 1,5 miljarder dollar (ganska nära Twitter/X:s årliga intäkter tror jag), men företagets prognos är att den ska upp till minst 2,2 inom fem år. Daniel Ek har ju dessutom sagt att han vill att Spotify ska bli världens näst största annonsplattform, ödmjukt att inte våga ta sig an Google…
Amazons grundare Jeff Bezos är ju full av kloka citat (hint hint) och han ska bland annat ha sagt att annonser är “skatten” man betalar för att ha dåliga produkter. I just fallet Amazon verkar det snarare som att annonser blivit vinster man hovar in när man blir en dominerande plattform.
Dominerande är väl nyckelordet i sammanhanget. Tiden får avgöra om det räcker med att dominera ljud- eller taxiappsbranschen för att bygga upp en stabila annonsintäkter.
Jag ser till att återbesöka ämnet 2027.
Läst i veckan
I veckan har jag äntligen blivit klar med Okänd soldat av Väinö Linna. För mig kändes hela boken som filmen Apocalypse Now, fast i text och under Finlands andra drabbning med Sovjet under 2:a världskriget (det s k Fortsättningskriget).
Sen har jag också läst Hjärnspöken av den nederländska författaren J. Bernlef. Trots att Okänd soldat innehåller detaljerade scener från skyttegravar, skottskador och död så är Hjärnspöken den mer obehagliga av de två.
Här får man nämligen följa en man som insjuknar i Alzheimers. Det är omöjligt för mig att svara på om boken ger en rättvis bild av sjukdomen, men bilden man får är hemsk. Så jag känner att den bör vara ganska så korrekt.
Läs båda dessa böcker om du ännu inte gjort det.
Till sist, vill du hamna på nyhetsbrevets leaderboard? Använd knappen nedan.