Niklas Laninges nyhetsbrev #161
Mer AI, beteendedesign för långsiktighet och ett produktivitetstips av guds nåde.
Välkommen till helgens läsning på tema beteende!
Folket har talat: min inläsning förhöjde inte upplevelsen av nyhetsbrevet så jag besparar mig en veckovis skamsköljning från och med nu då jag slutar läsa in nyhetsbrevet.
Åsikt: Generativ AI och bedömningarna vi måste bemästra
Kunskap: Den motiverande effekten av att komma i kontakt med framtiden
Disinspiration: Dagens Industri vägrar byta strategi
Läst i veckan: Döden i Venedig av Thomas Mann
Tips: Ett något off topic-tips från Twitter
Generativ AI och bedömningarna vi måste bemästra
Mitt i stundande lågkonjunktur ser vi hur ännu en bubbla börjar blåsas upp. Denna bubbla har hittills omnämnts om Generativa AI-bubblan. En arbetstitel som alltså syftar på det språng artificiell intelligens tagit sedan Open ai släppte sin publika version av chat-boten ChatGPT.
Har du bott under en sten sedan november 2022 så talar jag om ett smått magiskt verktyg som genom ett konversationsbaserat gränssnitt levererar (ofta väldigt bra) svar på (överraskande svåra) frågor. Jag stämde exempelvis av det fokus vi på Nordic Behaviour Group valt och kan konstatera att vi och ChatGPT var väldigt överens om vad man som beteendeinsiktskonsult bör jobba med:
En era av hyperproduktivitetens
Låt mig först nämna det uppenbara: ChatGPT och dess svar är inte alltid klockrena och ibland är de helt enkelt fel.
Med det sagt så är vi i början av en era som kommer präglas av en sällan skådad produktivitet där de som bemästrar AI-verktygen enkelt kommer att kunna göra 2-3 personers arbete. Jag och kollegorna har exempelvis börjat experimentera med databasen Elicit.org vilket utan att överdriva halverat tiden vi lägger på att söka efter relevanta databaser.
Själv har jag börjat leka runt med verktyget DALL-E vilket snabbt blivit ett sätt att visualisera idéer jag får. Exempelvis bad jag DALL-E att rita upp ett kontorslandskap (i Dilbert-stil) där just en person driver en avdelning helt själv. Fem sekunder senare fick jag denna skiss, helt ok med tanke på att kostnaden för denna var noll kronor.
The bigger picture
Vi lever redan nu i en tid där de största och mest lönsamma bolagen bara har en bråkdel av den arbetsstyrka som gårdagens megaföretag hade. I och med dessa nya AI-baserade verktyg så kommer gapet bara att öka. Mitt i allt detta finns det en färdighet som är viktigare än alla andra: förmågan att kunna göra expertbedömningar.
När ChatGPT kan hjälpa vem som helst att skriva en copy, när DALL-E kan skapa tio illustrationer på tio sekunder och när Elicit kan få vem som helst att hitta vetenskapliga studier blir expertis mer centralt än någonsin. På gott och ont går vi mot en värld där några få experter låter ett par verktyg göra grovjobbet. Människans roll blir således att skilja bra från dålig och rätt från fel, samt att avgöra när detta överhuvudtaget behövs.
Har du inte börjat leka runt med nyss nämnda verktyg är det hög tid, och ta en funderare på vad du är expert på eller se till att skaffa dig en expertis illa kvickt.
Den motiverande effekten av att komma i kontakt med framtiden
Låt oss nu snacka lite urballad beteendeekonomisk forskning. Säg att du vinner 10 000 kronor, hur mycket skulle du direkt lägga in på ditt tjänstepensionskonto? När försökspersoner i studien Increasing saving behavior through age-progressed renderings of the future self (2011) fick samma fråga sa de i snitt 800 kronor.
När en annan grupp i samma studie fick frågan samtidigt som de fick sen en manipulerad bild föreställande sig själva som just pensionärer valde de istället att lägga ca 1700 kronor på pensionskontot.
I uppföljande studie av samma forskare fick försökspersoner välja hur stor del av sin månadsinkomst som de vill lägga på pension. De som ingick i den så kallade kontrollgruppen ansåg att 4,4 procent av lönen var rimlig att avsätta till pensionen.
Forskarna lät därefter försökspersoner ange sitt svar i en typ av dynamisk enkät där ens svar styrde hur glad eller ledsen en bild på en själv som pensionär såg ut. Se exempel nedan:
Ju högre procentsats desto gladare blev ens äldre jag. Gulligt, men också effektivt: de som fick svara på detta sätt ansåg att i snitt 6,8 procent av lönen bör avsättas till pensionen.
The bigger picture
Att hjälpa målgruppen visualisera en möjlig framtid kan alltså vara ett effektivt sätt att påverka beteenden, förutsatt att målgruppen just har problem att förstå beteendets roll på lång sikt.
Sparande är en domän där greppet alltså visat sig effektiv, klimat och miljö är en annan.
Själv har jag skapat mig ett exet avskräckande exempel utifrån denna teknik. För min del handlar det om att förstå riskerna med att bara få allt att handla om en själv snarare än att bygga upp något som är större än det egna jaget.
Bilden nedan kommer därför att skrivas ut, ramas in och hängas upp på kontoret. Notera alltså det jag bad verktyget DALL-E skapa, det vill säga min mardröm.
Källa
Hershfield, H. E., Goldstein, D. G., Sharpe, W. F., Fox, J., Yeykelis, L., Carstensen, L. L., & Bailenson, J. N. (2011). Increasing saving behavior through age-progressed renderings of the future self. Journal of marketing research, 48(SPL), S23-S37.
Dagens Industri vägrar byta strategi
I ett av mina allra första nyhetsbrev skrev jag om fenomenet fresh start effect och det faktum att väldigt många beteenden är säsongsbetonade. Forskningen jag citerade där och då handlade främst om hälsobeteenden och det faktum att dessa verkar utföras mer efter semestern, efter nyår etc.
En liknande effekt har utbildningsaktörer sannolikt noterat kring söndagar då det verkar vara allmänmänskligt att vi inför en ny vecka utforskar alternativa karriärvägar. För snart tio år sedan var det till och med en sådan aktör (Nackademin) som tog tillvara på denna insikt och skapade kampanjen Söndagsångest.
Hursomhelst, det kan vara smart att rida på högtider och aktuella händelser men lite taktkänsla måste man ändå ha. Nyligen hade jag anledning till att scrolla igenom alla de sms Dagens industri skickat till mig de tre senaste åren. För mig blev det tydligt att de måste överge tanken på att [högtid]+erbjudande=WIN.
Nedan har du sju exempel som påminner oss om vikten av att överge en dålig idé.
Läst i veckan
Jag borde ha läst Döden i Venedig av Thomas Mann när Covid-19 härjade som mest men boken förblev oläst tills alldeles nyss. Första halvan av boken gör läsaren riktigt peppad på att åka till Venedig, och mer specifikt Lido. Andra halvan kan fungera som en bra pandemipåminnelse värd att damma av då och då.
Hursomhelst, en kort och välskriven bok som är att betrakta som en klassiker. Med andra ord: läs den.
Tips
Ett av mina nyårslöften var att radera Instagram. Då summan av lasterna är konstant så har jag börjat hänga mer på Twitter (vem påstod att människan var rationell). Nu tänkte jag därför göra något så ovanligt som att rekommendera något från just Twitter. Kanske är det första och sista gången jag gör detta, men tipset nedan var verkligen hjälpsamt för min del.
Jag talar om åtta funktioner i Iphones anteckningsapp som åtminstone jag hade noll koll på innan. Möjligheten att lösenordsskydda en anteckning, att scanna in text, att skapa pdf:er, att samarbeta i listor och mycket mer.
Klicka på tweeten nedan för att komma till samtliga åtta tips.
