Niklas Laninges nyhetsbrev #163

Rapport från (beteende)coronakommissionen, Tibberinspiration och lite målsättning

Så var vi då framme vid ännu en söndag och mitt lilla försök att tillgodose ditt behov av beteendeinsikter och kunskap om beteendeförändring.

Innan vi hugger in på dagens meny så har jag en fråga till dig: lyssnar du på poddar via Spotify eller Apple Podcast? Svara gärna på dagens mejl om du vill prata lite med mig om detta beteende.

Så till dagens meny:

• Kunskap: Beteendeinsatsen som mer än dubblerade tiden föräldrar läste för sina barn

• Kunskap: Två rapporter som summerar lärdomar från pandemin

• Inspiration: Tibber informerar om (smärtsamma) konsekvenser av duschande

• Uppföljning: Dualingo bekräftar – målsättning fungerar!

En sista grej innan du hugger in på innehållet. I tisdags fick jag detta fina mejl från en läsare vid namn Anna Strömblad.

Självklart förgyller något sådant veckan så känner du för att göra något liknande får du gärna göra det i formen av en kommentar med hjälp av följande knapp.

Ni läsare är bäst – nu kör vi!

Beteendeinsatsen som mer än dubblerade tiden föräldrar läste för sina barn

The university of Chicago har en egen beteendeenhet, kanske ett av många sätt som detta universitet skiljer sig från svenska?

Just denna enhet har ett extra fokus på föräldraskap (därav namnet Behavioural insights and parenting lab). För den som läst Simon Sineks bok Start with why så kan man väl säga att enhetens “Why” (typ deras vision eller skäl till att finnas) kan sammanfattas i bilden nedan.

Ett annat lika deppigt fynd i samma kategori är att barn från socioekonomiskt svaga familjer kommer tillbaka från långa lov med sämre läsförmåga än de hade innan lovet. För barn i socioekonomiskt starka familjer verkar sommarlovet dock ha positiv effekt på deras läsförmåga.

I sann beteendeanda så har forskarna vid Behavioural insights and parenting lab undersökt insatser som påverkar föräldrars beteenden i rätt riktning. Självklart är sådana lösningar bara en liten del, själv har jag i snart tio år förespråkat för kortare sommarlov för alla. Denna idé känns som ett potentiellt vinnande vallöfte, även om jag nog fått Sveriges ca 140 000 lärare emot mig. Vad tycker du?

Ok, i väntan på sommarlov som är fem snarare än tio veckor så är vi kanske lämnade till beteendeinsatser i hemmet. En sådan är PACT från nyss nämnda beteendeenhet. I studien försåg man föräldrar till förskolebarn som var en del av programmet head start (initiativ för familjer med låg socioekonomisk status) med varsin läsplatta laddad med över 500 böcker.

För de familjer som ingick i den så kallade kontrollgruppen var detta det hela. Familjerna som fick den aktiva “behandlingen” fick också:

• Veckovisa påminnelser om att läsa

• Uppmaning att sätta upp mål för sitt läsande

• Små belöningar i forma av digitala medaljer

• Uppmuntrande feedback när man nått sina mål

Då läsandet skedde på en läsplatta kunde man få en väldigt exakt bild av hur ofta målbeteendet utfördes. Det skulle visa sig att den sex veckor långa insatsen skapade stora skillnader mellan grupperna.

När allt var klart hade experimentgruppen läst i snitt 152 minuter för sina barn medan kontrollgruppen bara läst 63 minuter.

Nedan hittar du en peppig Youtube-video som sammanfattar hela studien på två minuter.

Har du en vän som faktiskt jobbar med läsfrämjande? Vad sägs om att tipsa hen om nyss nämnda studie och att det finns en grupp svenska beteendeexperter som mer än gärna testar något liknande i Sverige?

Två rapporter som summerar lärdomar från pandemin

Nu när klisterlapparna som uppmanade oss att “hålla avstånd” flagnat bort är det dags att summera vad vi lärde oss av pandemin, och vad vi kan göra bättre nästa gång. Detta tycker iallafall det europeiska folkhälsomyndigheten (ECDC) och ett gäng mobilitetsforskare i Belgien.

Sannolikt finns det fler som summerat den här typen av lärdomar men nämnda är de jag hittat så här långt.

Här är några av lärdomarna som ECDC drog efter att ha frågat en rad beteendeenheter vid medlemsländernas egna Folkhälsomyndigheter:

• Man ser stort potential i beteendeverktyg som kartlägger barriärer, främst när det kommer till uthållighet för allmänna råd och restriktioner. Ett problem som uppstod överallt var så kallad “pandemic fatigue”, ja kort och gott att man inte pallade att hålla avstånd etc hur länge som helst.

• ECDC fann att de tillfrågade beteendeenheterna främst jobbat med att kartlägga acceptans och följsamhet kring rekommendationer, snarare än att faktiskt utforma och utvärdera beteendeförändrande insatser. Snark (redaktörens anmärkning, d v s jag).

• Det mesta av arbetet var kvantitativt då många uppgav att man saknade resurser och kompetens för att utföra mer kvalitativt beteendeinsiktsarbete.

• Det finns flera exempel där insikter från beteendevetenskapliga teorier faktiskt fått påverka kommunikationen som gått ut till allmänheten.

Avslutningsvis så uttrycks några önskemål om bättre samordning inom länder och mellan länder när det kommer till just beteendeenheter. Mer delande av data, utförda insatser och dess resultat på beteenden efterfrågas.

Så till några lärdomar från kollektivtrafiken i Belgien, om något liknande gjorts i Sverige tar jag tacksamt emot en sådan rapport. Om någon trafikförvaltning önskar att något liknande skapas så tar jag tacksamt emot uppdraget.

Vad kan den belgiska kollektivtrafiken göra annorlunda när nästa pandemi väl är här?

1. Skapa en plan för hur man agerar vid en pandemi, ingen av de beligiska operatörerna hade något sådant.

2. Tillgången till resdata i realtid var nästan obefintlig, detta måste komma på plats omgående då det hade gjort det möjligt att reagera snabbare.

3. Få operatörer hade etablerade krishanteringsteam, att etablera sådana samt förse dem med kunskap om hur man påverkar resenärers beteenden kommer vara centralt att få på plats.

Rapporten Behavioural Insights research to support the response to COVID-19: a survey of implementation in the EU/EEA hittar du här.

Rapporten Reactions of the public transport sector to the COVID-19 pandemic. Insights from Belgium hittar du här.

Tibber informerar om (smärtsamma) konsekvenser av duschande

Här kommer nog säsongens sista text om årssammanfattningar. Att skriva om sådana i februari är nog nyhetsbrevets motsvarighet till att fortfarande ha julbelysningen ute (jag tittar på dig kära granne som bor mitt emot mig).

I veckan kom Tibbers version av year in review och den innehöll ett så klockrent inslag att jag bara måste lyfta det. Nedan ser du delen om årets elprissvängningar, något som ju verkligen blir ett argument för att anpassa sina vanor utifrån elpriset.

Som du kan läsa så kunde en helt vanlig dusch bli riktigt kostsam för villaägaren de dagar då elpriset peakade. Om priset på pizza hade pendlat på samma sätt så hade ju ingen tyckt att det var märkvärdigt att skjuta på pizzalunchen till en dag då denna var i princip gratis, varför skulle det här med duscha vara helt radikalt annorlunda?

Dualingo bekräftar – målsättning fungerar!

Förra veckan berättade jag om språkappen Dualingos snillrika onboarding där man som ny användare får uppge hur mycket man tänkte använda appen – per dag. Min hypotes var att denna lilla interaktion skulle påverka hur benägen användaren sedan var att använda appen.

Då jag som bekant har världens bästa läsare så fick jag i söndags ett bevis på att mitt antagande stämde. Läsaren länkade till tweeten här nedan där en av Dualingos produktchefer berättar om deras första experiment kring åtaganden.

Ali Abouelatta @abouelatta_ali

This is one of the 🤯🤯🤯 experiments we ran on the Duolingo Retention team :

Om du klickar dig vidare kan du läsa att det här egentligen inte var så mycket av ett experiment. Man la helt enkelt in interaktionen, utan några som helst planer på att återkoppla användarens val i exempelvis notiser.

Trots det så märkte man direkt en positiv effekt på sin retention, alltså andelen användare som förblev aktiva på månadsbasis. Det verkar som att interaktionen skapade en psykologiskeffekt, men att det räckte med att användaren lovat sig själv att använda appen i x antal dagar för att de flesta skulle hedra detta (högst privata) löfte.