Niklas Laninges nyhetsbrev #169
IKEA-effekter, ledarskap, förändringsledning och ChatGPT som veterinär
Godmorgon!
Jag vill börja med att tacka alla produktutvecklare som var med på den digitala workshop vi på Nordic Behaviour Group höll i fredags. Vi pratade om ett analysverktyg vi utvecklar, en sorts storskalig beteendediagnos utifrån COM-B modellen. Just nu söker vi företag som vill vara med i vårt normeringsprojekt – gratis.
Fem bolag från fem olika branscher har redan tackat ja. Svara på dagens mejl om du vill veta mer.
Så till dagens meny:
Åsikt: Rain room – min största IKEA effekt
Inspiration/Tips: Psykologen Christian Walén om förändringsledning
Tveksamma argument för spårning
Läst i veckan: Häng city av Mikael Yvesand
Tips: Hållbarhets rapport som yours truly bidragit till
Tips: En svensk ledarskapsbok du bör läsa
Random: ChatGPT räddar livet på en hund
Innan du hugger in tänkte jag be dig om hjälp för att förstå ett lustigt beteende jag stött på nyligen: hur man sorterar apparna på sin telefon.
Rain room – min största IKEA effekt!
New York 2013. Jag är där med tre vänner/kollegor och vi alla har siktet inställt på den tillfälliga utställningen Rain Room på stadens moderna museum (MOMA). Konstverket/upplevelsen var sitt namn troget: ett rum där det regnade, konstant. Genom rätt så imponerande teknik så slogs regnet av exakt på den plats där du stod. Du kunde alltså vandra i regnet utan att bli det minsta blöt.
För en mer detaljerad beskrivning så rekommenderar jag detta Youtubeklipp.
Våra förväntningar på konstverket var skyhöga, och processen vi behövde ta oss igenom för att uppleva verket gjorde det nästan omöjligt att inte bli annat än golvad av upplevelsen. Jag ska strax berätta varför.
IKEA-effekten: gör det själv, värdera det högre
IKEA-effekten är kanske inte det mest robusta forskningsfynd som de psykologiska vetenskaperna producerat men teorin sätter fingret på något vi alla upplevt. Genom en serie knasiga experiment kunde beteendeekonomerna Mike Norton och Dan Ariely visa hur människor som skapat något så enkelt som ett legobygge, en papperstrana (origami) eller just en IKEA-möbel tenderade att tillskriva sitt alster ett orimligt högt värde. Detta noterade man genom att just låta marknaden värdera samma skapelse.
Fynden är som sagt inte är de mest robusta men nog har vi alla känt hur svårt det kan vara att överge något som vi har plöjt ner tid, pengar, känslor och energi i. Vare sig det är en relation, en arbetsgivare, ett projekt eller en teknisk lösning så är det lätt att vi börjar tillskriva detta ett orimligt högt värde. En hypotes är här att vi ogärna vill leva med känslan av att vi skapat något som kanske inte var så värst bra. I ett försök att skydda oss från känslan så börjar vi värdera saken ifråga högre.
Många menar att detta är en psykologisk effekt som IKEA:s affärsmodell med platta paket omedvetet skapat.
Rain room – när väntan skapade värdet
Tillbaka till New York 2013. Steg ett för att få uppleva det regnande rummet var att köpa varsin biljett till denna tillfälliga utställning. Som jag minns det kostade denna 25 dollar styck vilket i dagens penningvärde motsvarar ca 5000 kronor.
Skoja. 342 kronor i dagens penningvärde.
Därefter fick man en tid dagen efter då man fick bevittna verket. Vi ombads att dyka upp vid utställningen två timmar innan den öppnade på grund av köerna. Så där stod vi sen, klockan 07:00 en lördagmorgon och spenderade sedan fyra timmar köandes i gassande sol.
Väl framme vid rummet fick vi uppleva det hela under ca 15 minuter, och dessa var verkligen magiska. Men så här nästan exakt tio år senare har jag börjat ifrågasätta hela upplevelsen.
Kunde vi fyra ha känt något annat för Rain room än eufori? 25 dollar och fyra timmar investerade kan ju inte varit ett dåligt beslut, så självklart var vi alla eniga om att upplevelsen var stark.
Men som sagt, tio år har passerat och nu är jag helt övertygad om att det riktiga konstverket var MOMA:s snillrika metod för att skapa en IKEA-effekt. Med andra ord: jag vill gärna ha min tid och mina 25 dollar tillbaka.
The bigger picture
Onboardingar ska vara smidiga och friktionsfria men underhåll gärna tanken om hur du kan skapa en egen IKEA-effekt. Det behöver inte vara fel att låta användaren anstränga sig, men se då till att detta manifesteras på något sätt. Spellistor i Spotify, recensioner på Airbnb eller en text som upplyser om att man varit medlem på Blocket sedan 2009 är alla exempel på sätt att förstärka en IKEA-effekt.
Christian Walén om förändringsledning
Jag gillar verkligen psykologer, speciellt psykologer som hittar ett annorlunda sätt att tillämpa sin utbildning. Christian Walén är en sådan. Han är psykolog, MBA, före detta påläggskalv hos en stor managementkonsult och numera VD med styrelseuppdrag för noterade bolag.
Dessutom har han i dagarna kommit ut med nyheten att han är involverad i ett nytt digitalt verktyg, Headings, tänkt att digitalisera fältet förändringsledning.
Min passion för psykologer och digitala tjänster samt det faktum att det är gratis för alla att testa Headings gjorde att jag bara var tvungen att ställa några frågor till Christian, och självklart lyfta hans svar här.
Du är ju en av få psykologer som verkligen hamnat långt ifrån den traditionella psykologrollen. På vilket sätt hjälper dig din utbildning i de uppdrag och den roll du har idag?
Jag har ju, åtminstone de senaste tio åren, alltid stått med en fot i ”people”, eller förståelsen för människor och mänskliga system och den andra i en mer konkret och rationell verksamhetsledande roll med fokus på affären.
Är det något jag lärt mig är det nog värdet av balansen av just båda världarna. Det finns alldeles för många företag som i sitt utvecklingsarbete överfokuserar på det ena eller det andra och därigenom inte fullt ut realiserar sin potential. Jag är dock övertygad om att det bolag som bäst förstår människor (alltså människor och kunder) och har förmågan att omsätta detta i beslut och handling har ett enormt övertag som många gånger, åtminstone kortsiktigt, slår både teknik och erbjudande.
Berätta om Headings och er ambition, varför behövs tjänsten?
Enkelt uttryckt är förändringslednignskompetensen en av de mest centrala för att vinna som verksamhet: tänk dig själv, givet hur snabbt världen rör sig omkring oss (vilket vi kan göra mycket litet åt) nya regelverk, förändringar i försörjningskedjor, geopolitik och utveckligen av ny teknik. Det är helt enkelt omöjligt för någon verksamhet att vara ”on top” av allt det här.
Snarare är den bästa strategin att utveckla en stark förmåga att på bästa och snabbaste vis kontinuerligt ställa om och anpassa sig, att bygga förändringsledning som kärnkompetens helt enkelt.
Problemet är bara att det är lättare sagt än gjort.Många gånger blir ”förändringsledning” synonymt med Gantt-scheman och projektplaner, trots att vetenskapen är mycket tydligt runt att förändringsledning handlar om att nå, och få människor och ledare med sig, utifrån en rad olika facetter knutet till hur människor uppfattar förändringsprocessen, oavsett om det rör en omorganisation, implementering av nya plattformar för arbetet, förändrade arbetssätt och samverkansformer eller vad det nu än må vara.
Det här är syftet med Headings, att låta verksamheter få datadrivna och vetenskapliga insikter om den pågående förändringen, i ett nästan helautomatiserat format, för att fatta rätt beslut och agera på sådant vis att förändringen kommer i mål på bästa möjliga vis. Ja alltså att bygga just den här förmågan som är så avgörande för framgång.
Headings är också byggt för att skapa lärande för det team som ansvarar för förändringen, och rapporterar hela tiden konkreta insikter och handlingsförslag. Lite som att få en extra change management-expert i teamet.
Headings gör anspråk på att omdefiniera eller reimagine förändringsledning, du som sett en hel del kan väl ge läsarna några av de skräckexempel som Headings vill vara en kontrast mot?
Jag tror vi alla varit med om kardinalfelen:
att förändring genomförs otydligt i termer av hur den introduceras och kommuniceras
att chefer och ledare varken förstår eller kan bidra
att processen drivs utan förankring och utan input från dem som berörs
att sekvenseringen är helt fel givet annat som sker eller varför inte ”favoriten”
att det är stort fokus initialt, och sedan händer, tja, ingenting, vilket över tid tröttar ut verksamheten och sänker förtroendet
Förändringsledning är helt enkelt väldigt svårt.
Det är sannolikt också därför vi lätt hamnar i att lägga mer fokus på det som går att ”ta” på, det vill säga planer, scheman, och det som är mer vagt (men som kanske har långt större bäring på utfallet) vet vi inte riktigt hur vi ska hantera.
Headings är nu i öppen beta, helt gratis, och fritt för dig som vill driva projekt inom den egna, eller andra verksamheter. Plattformen är högautomatiserad, och när du lagt upp ditt projekt sköter sig Headings mer eller mindre sig själv, och förser dig löpande med insikter om hur du når hela vägen.
-
Vi på Nordic Behaviour Group tar självklart tillfäller i akt och testar verktyget gratis. Dels för att vi är små och snåla men också för att det är exakt den här typen av tjänster och entreprenörer vi vill se med av! Testa själv på headings.io.
Tveksamma argument för spårning
För några veckor sedan sker jag om det där lilla fältet där Apple låter utvecklare addera ett argument till varför vi användare ska låta appen spåra våra aktiviteter på andra webbplatser.
Sedan dess har jag varit extra vaksam för att se hur man väljer att utnyttja fältet. Med tanke på hur värdefull sådan data kan vara kan man ju tänka sig att avsändarna verkligen vässats sina argument. När jag fick se hur Volvo nyttjat utrymmet så kan man väl konstatera att de knappast la någon tid på detta.
Att Volvos kommunikation skulle bli bättre är knappast ett argument som övertygar mig om de ska få samla in mer data om mig.
Nästa exempel kommer från fotbollsappen Supercoach, en app som en god vän jobbade med för ca fem år sedan. Det märks dock att denna perfektionist lämnat bygget för länge sedan: denne hade aldrig tillåtit att inte anpassa texten efter telefonens språkinställning.
Jag får dock ge Supercoach tre av fem för sitt argument. Att appens utvecklare inte ska få chansen att förstå oss användare bättre känns inte rätt, så jag tillät appen att spåra mig.
Läst i veckan
Det finns egentligen bara en sak att säga om Häng city av Mikael Yvesand: läs den! Författaren har på ett helt perfekt sätt fångat exakt hur det var att vara tonåring i slutet av 90-talet. Otrolig igenkänning för mig och många andra (av recensionerna att döma).
Om du nu är sisådär intresserad av detta tycker jag ändå att du ska läsa den för sina vackra karaktärer och dess sanslöst roliga dialog. Jag skrattade högt flera gånger.
Hållbarhetsrapport med yours truly
I veckan publicerade Judith Wolst rapporten 20 Trender mot 2030. Trendspanarna bestod av en ganska brokig skara av experter, där ibland jag själv. Du som läser nyhetsbrevet regelbundet kommer känna igen min spaning då jag ännu en gång nämner att beteendevetenskap kommer bli mer centralt för problemlösning och innovation.
Även om du hunnit tröttna på denna käpphäst får du gärna slänga ett öga på rapporten, själv uppskattade jag många av spaningarna.
En svensk ledarskapsbok du bör läsa
Många mejlar mig om boktips om ledarskap och förändringsledning. Tro mig – jag är fel person att fråga. Jag kan en sak och den saken kan jag väldigt bra och det är hur man skapar storskalig beteendeförändring. Förändringsledning, det vill säga interna förändringar inom organisationer, kan Christian Walén.
Ska du dock läsa en bok på temat så tycker jag att OBM-boken skriven av psykologen Leif E. Andersson är perfekt. Jag och Leif delar i mångt och mycket samma teoretiska ansats där inlärningspsykologin väger tungt. OBM har dessutom många likheter med de modeller och den process som man arbetar med inom beteendeinsikter.
Men OBM är för ledare och intern beteendeförändring och för detta är Leifs bok som sagt en perfekt start för den nyfikne.
ChatGPT räddar livet på en hund
Det här är inte ett nyhetsbrev om GPT eller så kallad generativ AI och jag är heller inte journalist så jag har inte faktagranskat om vad jag nu ska berätta om är 100 procent sant. Flera medier har dock rapporterat om det så det känns som att händelsen jag nu ska beskriva är sann.
Hundägaren Cooper (hens namn på Twitter) beskrev i veckan om hur ChatGPT räddat livet på hens hund. Jycken i fråga var sjuk, blev diagnosticerad av en veterinär, fick medicin men tillfrisknade inte.
I sin desperation tog ägaren hjälp av ChatGPT. Hen beskrev hundens symtom, veterinärens diagnos, la in provsvaren från blodprovet som tagits och fick tillbaka ett förslag på vad som kan vara fel med hunden.
Ägaren tog därefter informationen till en ny veterinär och bad denne om att testa hunden för den sjukdom som GPT föreslagit. Resultatet visade sig vara positivt, sjukdomen behandlades och hunden överlevde.
Och vips så har vi ännu ett exempel på hur denna pinfärska teknik ännu en gång levererat chockerande resultat.
Du kan följa hela händelseförloppet i denna tweet-tråd från hundens ägare.
Kul att du gillade boken!