Niklas Laninges nyhetsbrev #205

Blodgivande som beteenden. Startup-inspiration. Designdirektiv som främjar reparation. Hur ChatGPT hjälpte mig med ett vardagsproblem.

Godmorgon!

Jag vill börja med att rikta ett tack till alla er som valt att bli betalande prenumerant och er som anmält er till min digitala konferens Göra bra bättre!

Som betalande prenumerant går man ju delvis gratis på konferensen och har möjligheten att få tre handledningstimmar med mig under året, garanterat något som kommer hjälpa er i arbetet (om jag nu får säga det själv). Sugen på att testa? Använd knappen nedan. Eller besök en av mina sammanfattningar från året som gått.

Dagens meny:

• Kunskap: Designdirektiv för återbruk

• Inspirerande intervju: Blodcentralen om hur de arbetar med beteendeförändring

• Inspiration: Startup-gurun Paul Graham om att skriva

• Inspiration: Hur ChatGPT löste ett vardagsproblem

• Shamless promotion: Inspelning från en panel jag deltog i och pepp kring Göra bra bättre

---

Designdirektiv för reparation

Nu ett tips till alla som gillar design: UK:s Design Council, alltså en statlig stategisk rådgivare som brinner för design grundad av självaste Winston Churchill. Finns det en svensk motsvarighet? Om ja, tipsa mig gärna!

Sedan ett par år tillbaka prenumererar jag på deras nyhetsbrev som ibland innehåller riktiga guldkorn. Som nu senast där de tipsade om inlägget Challenging the brief: Designing for repair. Här lägger de fram ett par grundläggande koncept för den som utvecklar produkter så att dessa är enkla att reparera.

Eftersom jag i veckan föreläst om återbrukade möbler på Möbelmässan i Stockholm är det på sin plats att lyfta fram några av de koncept som nämns.

Den som skapar produkter som ska vara lätta att laga bör tänka på:

• Dekonstruktion: bryt ner din produkt till moduler som är lätta att byta ut, använd standardiserade gränssnitt, uttag, skruvar etc.

• Tillgänglighet: säkerställ att de komponenter som kan behöva bytas ut är lätta att få tag på, undvik lim och andra mer permanenta sätt att sammanfoga material, minimera dolda delar, skruvar etc.

• Lätt att använda: tillhandahåll felkoder och beskrivning av vad dessa innebär, använd mjukvara som är lätt att uppdatera, addera incitament för att uppmuntra reparation, rekonditionering och material återvinning.

• Normalisera reparation: Använd kommunikation som hyllar kunder som vårdar produkten, samarbeta med communities som hjälper till med reparationer, var aktiv i forum där reparationer av produkten diskuteras.

Blodcentralen om hur de arbetar med beteendeförändring

I veckan hörde jag om ett fint tillägg som Blodcentralen adderat för sina blodgivare.

Det du ser ovan är helt enkelt lite digital feedback som blodgivare får, något som förhoppningsvis gör dem ännu mer peppade på att ge blod igen. Blod är ju som bekant en färskvara.

Jag blev direkt nyfiken på deras arbete så jag hörde av mig till Karolina Blom Wiberg, kommunikationsansvarig på Blodcentralen för att höra mer om hur de jobbar då detta ju verkligen var ett fint exempel på några som gör bra bättre…

Berätta lite om dig själv och din roll på Blodcentralen?

Jag har varit kommunikationsansvarig på Blodcentralen sedan 2014 och de senaste åren har jag studerat på psykologprogrammet parallellt med jobb som förändringsledare på Blodcentralen. Jobbet handlar om att utveckla verksamheten för att bättre möta blodgivarnas och medarbetarnas behov och önskemål.

I termer av beteenden, vilka beteenden prioriterar ni på Blodcentralen? Vad vill ni att fler ska göra?

Vi vill att fler ska bli blodgivare. Det vill säga ta steget och anmäla sig, lämna blodprover och sen förhoppningsvis komma till oss och ge blod när de har möjlighet. Man behöver inte komma ofta (som mest kan man ge blod 4 ggr/år) men det är viktigt att vi har många blodgivare att kalla in vid behov.

Omvärldsläget har gjort detta ännu viktigare.

Vi uppskattar också att blodgivare berättar om blodgivning för sina vänner och kollegor, och hjälper oss att värva fler. Vi vill också gärna att arbetsgivare ansluter sig till Rädda liv på arbetstid, vilket innebär att de uppmuntrar sina medarbetare att ge blod på arbetstid. Det hjälper oss att nå fler med budskapet om blodgivning. Ofta finns dessutom någon eldsjäl på varje arbetsplats som i sin tur tar med sig kollegor som blir blodgivare.

Berätta lite kort om några av era försök att påverka dessa beteenden? Vad har fungerat? Vad har inte fungerat? Några överraskningar?

Vårt tack-sms är uppskattat av många. När det blod en givare har gett används till patient skickas ett tack-sms till den givaren. Det ger en stark känsla av att du verkligen är med och räddar liv som blodgivare.  

Många delar också detta sms i sina sociala medier, och inspirerar därmed fler att ge blod. Vi försöker vara lyhörda för blodgivarnas önskemål och förväntningar.

Vi ser till att finnas där blodgivarna finns, ställer våra blodbussar på platser där många arbetar och rör sig. Vi anpassar vårt fika-utbud för att passa olika kostpreferenser. Vi erbjuder tidsbokning för att minimera väntetid. Snart kommer man också kunna besvara hälsodeklarationen redan på väg till oss eller dagen innan, och då få veta om det finns hinder för blodgivning innan man åkt till oss.

Det mest aktuella just nu är den nya inloggningstjänsten Min blodgivning där blodgivarna kan följa sin blodgivningsstatistik, provvärden och få digitala utmärkelser bland annat.

Tack till Karolina och Blodcentralen för allt viktigt arbete ni utför!

Startup-gurun Paul Graham om att skriva

Långa texter i all ära men lyckas någon säga något vettigt i en mening är det värt att hylla. Här är vad Paul Graham (grundare av den legendariska inkubatorn Y Combinator) har att säga om att skriva:

Paul är själv en riktigt bra skribent, jag rekommenderar alla att spana in hans essäer här. Faktum är att jag tror jag ska ge mig på att då och då sammanfatta någon av hans bästa texter. Det vore väl något?

Hur ChatGPT löste ett vardagsproblem

Min vän John Airaksinen är något av en AI-influencer. Och då inte med massa tekniksnack och annat otillgängligt. Istället är han en mästare på att visa hur verktyg som ChatGPT kan underlätta ens arbets- och privatliv.

Han testar, och berättar om vad han lär sig.

En sak han lärde mig nyligen var hur kraftfull bildigenkänning har blivit för ChatGPT. Istället för att ställa frågor kan man tillhandahålla bilder. Resultatet är ofta bättre och snabbare än att googla.

I veckan fick jag direkt användning av det John lärt mig. Min diskmaskin hade gått sönder och visade en felkod. Fram med mobilen, upp med GPT-appen, fota och så hade jag ett svar på vad som hade hänt.

AI:t gav mig ett snabbt och begripligt svar. Självklart behövde jag ändå ringa en reparatör, men att veta vad som var fel kändes ändå tryggt.

John har själv använt samma metod för att ta reda på vilken mat som kan passa de viner han har hemma. Fram med flaskan, fota och fråga ChatGPT så har man ett par rekommendationer på nolltid.

Har du hittat egna smarta användningområden för denna teknik? Mejla mig så skriver jag gärna om dem här i nyhetsbrevet.

Shamless promotion

Den första talaren på Göra bra bättre är David Ekelund, grundaren av skoföretaget Icebug. Alla vinterlöpare därute känner säkert till deras produkter, men visste du att de är ett av få svenska B-Corp (som Patagonia) och att man sedan länge aktivt arbetat med att få ner sitt klimatavtryck?

Dessutom arbetar men aktivt med att införliva Inner development goals på organisationen så att det som är bra för företaget också är bra för de anställda och för planeten?

Självklart blev jag väldigt glad att läsa Davids fina ord om mig och mitt initiativ.

I veckan lanserade mina vänner på Atrium Ljugberg en ny rapport som utgår från en stor studie gjord på unga ledare. Vad värderar dessa? Vad oroar de sig för? Vilka krav ställer de på sin chef? Spoiler: många!

Som en del av lanseringen fick jag vara med i en panel som spelades in i Slakthusområdet, ett stenkast från där jag bor. Det hela blev långt men bra, se efter själv.