Niklas Laninges nyhetsbrev #197
Tankar om det personliga varumärket. Innebär klimatförändringarna döden för mitt favoritplagg? EU:s kamp mot missinformation. Hur hemmajobbare kan hålla motivationen uppe?
Godmorgon!
Jag vill börja med att skicka ett tack till er som hörde av sig för att ni blev nyfikna på min idé kring en utbildning/konferens med tema beteendeförändring. Om planeterna står i linje hoppas jag kunna gå ut med en anmälningssida, programpunkter och några talare innan julledigheterna.
Jag vill också slå ett slag för en nyhet från veckan som gått: vårt energiminskningsprojekt är i mål – här kan du läsa mer. Vi lyckades få hyresgäster som förbrukade minst vatten att dra ner sin förbrukning ännu mer. Närmare bestämt med 46 procent, men “bara” med 9 procent om man ser till alla lägenheter som ingick i projektet.
Så till dagens meny:
Åsikt: Allt handlar om det personliga varumärket
Kunskap: Klimatförändringar ändrar våra konsumtionsvanor
Kunskap: Debunk och prebunk – två metoder för att bekämpa missinformation
Inspiration: Åtagande och socialt stöd för hemmajobbare
Inspiration: Bill Gates om generativ AI
Innan vi börjar: oroar du dig också för att den 1:a februari lunch ensam? Anmäl dig här så spenderar vi 1/2 (även känd som “halvan” bland oss datumnördar) tillsammans!
Allt handlar om det personliga varumärket
För massor av år sedan hörde någon på internet skämta om att “Elon Musk is an operative system with a car and a rocket company attached to it”. Andemeningen var att Elon Musk med sina +100 miljoner twitterföljare står i centrum, och så kopplar han på diverse nya affärsidéer.
Musk-exemplet haltar något, han hade ju skapat och sålt Zip2 och Paypal samt dragit igång Tesla innan han hittade till Twitter. Ett bättre exempel är Mr. Beast (eller Jimmy Donaldson som han heter). Alltså världens största Youtuber/influencer, någon som vuxit upp på sociala medier och som tonåring började fila på sina färdigheter för att skapa virala klipp.
På en konferens berättade han om hur han tidigt märkte att man fick väldigt många views om man var den första att göra något på Youtube. Det är därför det finns ett 24 timmar långt klipp på en 19 år gammal Donaldson som räknar högt till 100 000. Ingen hade gjort något liknande, så många ville se det.
Nu har Mr Beast börjat addera “appar” på sitt operativsystem. Han har en hamburgerkedja (snart värderad till mer än de stora kedjorna), en blomstrande chokladbusiness (omsätter 250 miljoner dollar om året) och en välgörenhetsorganisation.
Givetvis ser vi här samma playbook som Kardashian-familjen lyckats med sedan länge (Kims senaste “app” är ju ett riskkapitalbolag) detsamma gäller Bianca Ingrosso och hennes framgångar med Caia.
Vi lever i en person-före-produkt tid. Produktens värde kommer av personen bakom den, något som risker att bädda för dåliga produkter då distribution väger tyngre än kvalitet.
I veckan snubblade jag på ännu ett exempel på att det är det personliga som dominerar. När jag surfade in på amerikanska NPR (public service-radio) så möts jag av en pop-up där jag kan vinna en T-shirt med programledaren Kai Ryssdal på.
Ryssdal är förvisso en av mina favoritprogramledare (han skapade radiohistoria med journalisten Molly Wood) men att till och med NPR väljer person före program är överraskande.
Frågan är om vi kommer se någon vändning, vad tror du? Ser du en tid framför dig där den personliga avsändaren blir mindre central?
Klimatförändringar ändrar våra konsumtionsvanor
Det finansiella begreppet hållbarhetsrisk (går ibland under det mer korrekta namnet hållbarhetsindikator) handlar om vilken risk en fond står inför givet kommande utveckling kring till hållbarhet. En fond med låg hållbarhetsrisk/indikator är exempelvis mindre sannolikt att drabbas negativt av regleringar så som förbud för fossila bränslen, risker som kommer av klimatförändringar.
Skulle en bil med förbränningsmotor vara en fond så hade den med andra ord haft högre hållbarhetsrisk än en elbil då fler och fler länder har åtagit sig att fasa ut bensinbilarna.
Är det dags att tänka på hållbarhetsrisk även när det gäller kläder?
Ja, om man ska tro denna artikel från amerikanska Marketplace. Här kan man läsa om hur fler och fler klädföretag ser klimatförändringar som en bidragande faktor när det kommer till förändrade konsumentbeteenden. Eller som Levis VD uttryckte det:
“It’s hard to sell a pair of Levi’s blue jean bottoms when it’s 110 degrees outside, and I think that did kind of contribute to the softness that we saw in wholesale”
Då klimatförändringar för vår (vi som i nordbor) del snarare innebär mer regn börjar jag genast se hur min “investering” i ullrockar numera innebär hög hållbarhetsrisk. Sett till utvecklingen så borde jag fyllt min garderob med gallon och Gortex istället för obrukbara ullrockar.
Debunk och prebunk – två metoder för att bekämpa missinformation
Den här studien lärde mig om två intressanta tekniker att använda i bekämpningen av missinformation: debunk och prebunk.
Prebunks är till för att hjälpa människor innan de stöter på desinformation. De syftar till att utbilda människor och förbättra deras förmåga att identifiera och motstå desinformation.
Mitt Klarna-exempel i förra veckans nyhetsbrev är ett exempel på en prebunk. I detta exempel så berättade Klarna för sina kunder vad de kan leta efter i mejl som kommer från misstänkta avsändare. En vanlig form av prebunking kan ses som en sorts psykologisk immunisering, att man alltså utsätts för små doser av det för att bygga upp kognitiv motståndskraft.
Debunks kan ses som faktakontroller, det vill säga något som används efter att individer har utsatts för desinformation. De syftar till att korrigera falsk eller vilseledande information men först efter att man utsatts för missinformation.
I båda fallen verkar det som att detta handlar om verktyg som är lätta att testa i en akademisk och kontrollerad kontext. Att just jobba med debunks i verkligheten är sannolikt en utmaning. Kanske finns det något som kan integreras i våra mejlklienter?
Förvisso så är det ju 3-5 företag som tillhandahåller de plattformar där vi möts av missinformation så i teorin borde dessa (Meta, Tiktok, LinkedIn, Google, X) kunna införa både pre- och debunks.
Åtagande och socialt stöd för hemmajobbare
Under vår senaste omgång av utbildningen Beteendedesign i praktiken kom vi in på ett fenomen som jag helt missat. Ett fenomen som sannolikt inte funnits utan pandemin, men som nu finns i flera olika utföranden: peer accountability.
En positiv grej med kontor är att det faktum att andra ser en jobba också gör människor mer motiverad att faktiskt jobba. Personligen har jag alltid tyckt att ett kontor är ett väldigt dyrt och omständigt sätt att få människor att utföra sitt jobb, men få har nog lika mycket prestationsbaserad självkänsla som jag.
Nu finns det alltså företag som vill skapa samma typ av positiva press. Skriv upp dig på en tjänst som Watch me work eller Flow Club för att hitta mängder av jobbgrupper du kan gå med i. En stor del verkar vara att alla har sina kameror på medan de jobbar i tystnad. I Flow Club kan man också uppge vad man jobbar med och hoppas uppnå under dagen till sin grupp. Idén är att ett sådant åtagande gör oss mer benägen att uppnå våra mål.
Man vill ju liksom inte svika sina digitala vänner som man umgås med via webbkameran.
Spana föresten in hur nöjd en av våra kursdeltagare var:
Tack för komplimangen Helena – du är bäst!
Bill Gates om generativ AI
Jag kan vara den sista som visste att Bill Gates bloggar, och han gör det bra. Jag hittade till hans blogg tack vare hans senaste text AI is about to completely change how you use computers, en long read där Gates pratar om möjligheter och risker med den pågående AI-utvecklingen.
Gates förutspår att användare inom fem år inte längre behöver växla mellan olika appar, utan att alla ens enheter helt går att styras med rösten. Så kallade agenter kommer svara på “naturligt språk” och utför komplexa uppgifter åt oss. Gates jämför detta skifte med stora genombrott som övergången från textbaserade kommandon till grafiska användargränssnitt.
Självklart ser han mängder av möjligheter:
En demokratisering av tjänster där AI-agenter gör dyra tjänster överkomliga och tillgängliga för en bredare publik.
Förbättrad hälsovård där AI kommer att hjälpa till med både administrativa uppgifter och patientvård.
Utöka tillgång till psykiatri med AI-agenter som gör terapi mer tillgänglig och överkomlig.
Revolutionera utbildning där AI kompletterar lärarens arbete, personalisera undervisningen för elever och frigöra tid från administrativa uppgifter.
Men självklart lyfter han ett (eller ett par) varningens finger:
Varning för integritetskränkning: Integrationen av AI i det dagliga livet kommer att förstärka befintliga frågor kring onlineintegritet och säkerhet. Det blir viktigt att kontrollera vilken information AI-agenter har tillgång till och se till att data endast delas med utvalda parter.
Vem äger datan? Frågor uppstår kring vem som äger den data som delas med AI-agenter och hur man säkerställer att den används på ett lämpligt sätt. En risk Gates trycker på är hur datan kan missbrukas i juridiska sammanhang.
Vi måste begränsa informationsdelningen: Det är viktigt att definiera omfattningen av informationsdelning av AI-agenter, till exempel i personliga och professionella sammanhang, för att undvika olämplig eller skadlig delning av känslig information.
Vem behöver vänner när man har AI? I en värld där en AI-agent har all nödvändig information behöver vi inte lägga lika mycket på minnet, något som tyvärr också gäller information om våra nära och kära.
Tack för att du tog dig hela vägen hit! Med hjälp av knappen nedan kan du dela nyhetsbrevet med andra, och belönas av mig för att du sprider ordet om nyhetsbrevet.